Förebygga våldsbejakande extremism och terrorism

Uppdaterad

Terrorism är en extrem form av våldsbejakande extremism. Syftet med insatser i det förebyggande arbetet är att motverka radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremistiska miljöer och att förhindra att personer utvecklar avsikt och förmåga att begå terroristattentat. För att motverka extremism och terrorism är det angeläget att förebygga bakomliggande faktorer, drivkrafter och fånga upp individer i riskzonen. Området delas in i två delar: arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism och brottsförebyggande arbete. Det är viktigt att insatserna i dessa delar hålls samman.

Foto: Regeringskansliet

Arbete för förebygga våldsbejakande extremism och terrorism

Från och med den 1 januari 2018 finns ett Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. Centret ska från i huvudsak kriminalpolitiska utgångspunkter stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå. Centret ska bl.a. utgöra en stödjande och samordnande kraft i arbetet mot våldsbejakande extremism, och bidra till att utveckla det viktiga arbete som sker på kommunal nivå.

Centrets arbete föregicks av den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) som mellan 2014–2017 hade uppdraget att stärka det förebyggande arbetet och förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell regional och lokal nivå. Samordnaren viktigaste uppdrag var att ge stöd till kommunerna i att utveckla sitt lokala förebyggande arbete.

Flera myndigheter har även utvecklat sitt förbyggande arbete och tagit fram vägledning och handböcker för olika personalgrupper.

Mer information om Center mot våldsbejakande extremism på deras webbplats

Information om samordnarens arbete

SOU 2017:110 Värna demokratin mot våldsbejakande extremism – hinder och möjligheter

SOU 2017:67 Våldsbejakande extremism – en forskarantologi

SOU 2016:92 Värna demokratin mot våldsbejakande extremism - nationell samordning och kommunernas ansvar

Dir. 2014:103 En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism

Rapport: Nationell strategi mot våldsbejakande extremism

Verksamhetsrapport – En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism

Regeringens skrivelse om det förebyggande arbetet från 2015:

Skr. 2014/15:144 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Uppdrag till Statskontoret att utvärdera det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism

Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera om målet med det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism har uppnåtts. Målet är att göra samhället mer motståndskraftigt och att myndigheter, kommuner och organisationer mer samordnat och effektivt ska kunna bidra till att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. I uppdraget ingår att utvärdera den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju2014:18) och de insatser som genomförts inom ramen för detta uppdrag. Uppdraget redovisades i december 2018.

Uppdrag till Statskontoret att utvärdera det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism

Regeringens förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism delas in i fem områden:

Brottsförebyggande arbete

Brottsförebyggande metoder syftar till att bekämpa brottslighetens orsaker. Kunskap om vilka riskfaktorer och drivkrafter som är av betydelse för att någon utvecklar ett kriminellt beteende, och om vilka åtgärder som är effektiva för att minska risken för detta, är avgörande för att förebygga kriminalitet. Allmän kunskap om vad som påverkar en person att utveckla ett kriminellt beteende är relevant även för att minska risken för att någon väljer att ägna sig åt terroristbrottslighet. För att motverka terrorism måste samhället förebygga och motverka de drivkrafter som leder till att individer i riskzonen vill ansluta sig till våldsbejakande extremism och terrorism. Det behövs dock en mer samlad kunskap om vilka dessa drivkrafter är, liksom om vilka åtgärder och metoder som är relevanta för att motverka dem och som kan förebygga radikalisering. Ytterligare kunskaper behövs även för att bättre kunna identifiera personer som redan befinner sig i en radikaliseringsprocess.

Genom riktade insatser mot exempelvis ungas kriminalitet och rekrytering till kriminella grupper, som sociala insatsgrupper och avhopparverksamhet, kan riskfaktorer och drivkrafter påverkas och brottsligheten minskas. Regeringen avser att utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet, bl.a. genom att förstärka den nationella samordningen på området.

För att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism är det viktigt att Polismyndigheten och kommunala aktörer samverkar. Polismyndigheten och kommunerna bör teckna samverkansöverenskommelser utifrån lokala problembilder som fångar upp problematiken med utländska terroriststridande där detta är relevant. För att möjliggöra detta krävs också att Säkerhetspolisens kunskap förmedlas till Polismyndigheten

Regeringens satsning på brottsförebyggande arbete

Åtgärder

Regeringen ska verka för att

• den kunskap, de förslag och den strategi som den nationella samordnaren har fått i uppdrag att ta fram tas till vara.

• den kunskap och de förslag som tas fram i enlighet med de uppdrag som regeringen redovisar i skrivelsen Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism (skr. 2014/15:144) tas till vara och att eventuellt behov av ytterligare åtgärder tillgodoses.

• samordningen i det lokala brottsförebyggande arbetet stärks.

Regeringens satsning på brottsförebyggande arbete

• myndigheterna inom rättsväsendet tar till vara kunskap om vilka faktorer som bidrar till terroristbrottslighet och anpassar det förebyggande arbetet i enlighet med detta.

• kunskapshöjande åtgärder inom rättsväsendet genomförs.

• Säkerhetspolisen och Polismyndigheten fortsätter att utveckla sitt samarbete så att kunskapsspridning kan ske effektivt och operativ information kan nå ut lokalt.

• Polismyndigheten arbetar för att lokala problembilder ska omfatta aspekter som rör radikalisering och terrorism.

• Kriminalvården upprätthåller och utvecklar det arbete som bedrivs inom myndighetens säkerhetsorganisation och att myndighetens arbete mot våldsbejakande extremism stärks generellt..

Målsättningar för området Förebygga

• Att hitta och utveckla kunskapsbaserade metoder och åtgärder som kan förebygga radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism.

• Att relevanta aktörer på nationell, regional och lokal nivå prioriterar arbetet med att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism och samverkar om insatser.

• Att alla aktörer ska ha ett helhetsperspektiv så att åtgärder för att förebygga, förhindra eller försvåra terroristbrottslighet eller hantera konsekvenserna av ett terroristattentat vidtas på ett sätt som inte innebär att fler radikaliseras.

Aktörer

På det förebyggande området har socialtjänst, skola, fritidsverksamheter, föreningar och religiösa samfund centrala roller i arbetet med att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorism.

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen bidrar i samverkan med kommuner med information och insatser. Kriminalvården arbetar med återfallsförebyggande insatser för dömda personer och har också goda möjligheter att förebygga och uppmärksamma radikalisering i kriminalvårdens miljöer. Statens institutionsstyrelse som har ansvar för att bedriva tvångsvård och verkställa sluten ungdomsvård är också en viktig aktör på detta område. Även åklagarväsendet och domstolsväsendet har betydelsefulla funktioner att fylla.