Skrivelse från Kulturdepartementet

Det kyrkliga kulturarvet Skr. 2018/19:122

Publicerad

I skrivelsen redovisar regeringen hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts mellan 2002–2017. Skrivelsen behandlar också tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kunskaps- och kompetensfrågor, samverkan mellan Svenska kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet samt det kyrkliga kulturarvets roll i samhället.

Ladda ner:

Regeringen bedömer i skrivelsen bland annat att:

  • Den kyrkoantikvariska ersättningen har stor betydelse för bevarandet av det kyrkliga kulturarvet.
  • Ersättningen har fördelats och använts i enlighet med gällande principer.
  • Kompetensen inom Svenska kyrkan om de kyrkliga kulturminnena har utvecklats positivt.
  • Svenska kyrkan har upprätthållit en god tillgänglighet till de kyrkliga kulturminnena.
  • En utvecklad användning av kyrkorummen inom Svenska kyrkans ram gynnar fortsatt bevarande och tillgänglighet och bör understödjas av det offentliga kulturarvsarbetet i den mån det är förenligt med kulturmiljölagstiftningen.
  • I syfte att göra det kyrkliga kulturarvet till en angelägenhet för fler och bidra till ett hållbart samhälle i hela landet bör den centrala samrådsgruppen och de regionala samrådsgrupperna verka för fler samarbeten mellan Svenska kyrkan och andra samhällsaktörer.
  • Staten bör även fortsättningsvis, tillsammans med Svenska kyrkan, ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Bakgrund

Sedan 2002 får Svenska kyrkan kyrkoantikvarisk ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena: kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Vart femte år genomförs en så kallad kontrollstation för den kyrkoantikvariska ersättningen. Vid kontrollstationen analyserar regeringen frågor om de kyrkliga kulturvärdena och presenterar uppnådda resultat. Regeringen lämnar denna skrivelse till riksdagen i samband med kontrollstationen 2019.