Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Ytterligare satsningar för ett tryggare Sverige

Publicerad

Att öka tryggheten i samhället är en av regeringens viktigaste prioriteringar. I budgetpropositionen för 2021 fortsätter regeringen arbetet med att stärka rättskedjan genom viktiga satsningar på bland annat Polismyndigheten och Kriminalvården. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Regeringens arbete mot kriminaliteten handlar om brottsbekämpande insatser i dag och förebyggande insatser för framtiden. Detta kräver ett hårt, tålmodigt och beslutsamt arbete över lång tid och på en lång rad områden i samhället - både med brottsbekämpning och med insatser för att människor inte ska dras in i kriminalitet.

Några av satsningarna i Bp 21 inom Justitiedepartementets områden är:

Satsningen på Polismyndigheten fortsätter

Regeringen fortsätter den historiska utbyggnaden av Polismyndigheten för att minska brottsligheten och öka tryggheten i hela landet. Sverige ska få fler närvarande poliser på gator och torg och det ska märkas i människors vardag.

Antalet polisanställda ska till 2024 ha ökat med 10 000 och vid halvårsskiftet 2020 hade antalet anställda ökat med mer än 5 000. Polisutbildningen har byggts ut kraftigt och antagningen till utbildningen har under de senaste åren mer än fördubblats. Platserna till polisutbildningen fylls kontinuerligt på och den genomgås i dag av cirka 3000 personer, som kommer att komma ut i polisverksamheten under de närmaste åren.

De tillskott som myndigheten erhållit i tidigare budgetpropositioner säkerställer den fortsatta utbyggnaden under 2021. Anslaget för 2021 är drygt 1 900 miljoner högre än 2020. För 2022 föreslås ytterligare tillskott på 1 650 miljoner kronor.  

Tillskott för utökad platskapacitet i Kriminalvården

Ökad brottsbekämpning och straffskärpningar – som framför allt gäller gängkriminalitet – har lett till en hög beläggning i Kriminalvården.

Flera ytterligare straffrättsliga reformer påverkar beläggningen för lång tid framöver. Kriminalvården behöver också förutsättningar för att kunna möta regeringens satsningar på tidigare delar av rättskedjan.

Regeringen föreslår att Kriminalvårdens anslag utökas med 350 miljoner kronor 2021. Därefter föreslås tillskott om 500 miljoner kronor 2022 och 750 miljoner kronor från och med 2023.

De föreslagna tillskotten ger Kriminalvården förutsättningar att fortsätta det påbörjade arbetet med en långsiktig och permanent utbyggnad av platskapaciteten. Tillskotten innebär samtidigt möjlighet för Kriminalvården att hantera beläggningssituationen här och nu genom tillfälliga lösningar som är nödvändiga för att snabbt kunna utöka sin kapacitet och bibehålla säkerheten.

Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism fortsatt prioriterat

Att motverka och förebygga våldsbejakande extremism och terrorism är ett ansvar för hela samhället. Samverkan mellan ansvariga myndigheter och stöd till kommuner och yrkesverksamma på lokal nivå är en förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt. Den 1 januari 2018 inrättade regeringen Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå. CVE har bidragit till att kunskap och rådgivning till kommuner och myndigheter har fått en långsiktig, fast och tydlig struktur. För att arbetet ska fortsätta i bibehållen omfattning och vidareutvecklas föreslår regeringen att medel tillförs till Brå.

Regeringen förstärker insatserna för avhoppare

En viktig åtgärd för att förebygga och bekämpa brottslighet och våldsbejakande extremism är att fler individer ges stöd från samhället för att kunna lämna kriminella eller extremistiska miljöer.

Regeringen beslutade i december 2019 om ett uppdrag till fyra myndigheter att ta fram ett nationellt avhopparprogram. I april 2020 kom en delredovisning av myndighetsuppdraget där det dels framgick att det stöd som Polismyndigheten idag fördelar till avhopparverksamheter är otillräckligt, dels att det regionala stödet till avhopparverksamheter bör förstärkas. Regeringen ökar därför de medel som Polismyndigheten fördelar till olika organisationer för att ge skydd och stöd för avhoppare med 5 miljoner kronor så att Polismyndigheten har totalt 15 miljoner kronor att fördela till avhopparverksamhet under 2021.

År 2017 inrättade regeringen regionala brottsförebyggande samordnare vid länsstyrelserna. Det är angeläget att detta arbete utvecklas bland annat avseende regional samordning av avhopparverksamhet. Anslaget ökas därför med 5 miljoner kronor för 2021.

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet (Brå) har tidigare haft i uppdrag att undersöka förekomsten av parallella samhällsstrukturer i socialt utsatta områden (se Brå-rapport 2018:6 Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden). Studien visar att det finns tecken på parallella samhällsstrukturer, främst kriminella grupper som i hög grad står utanför samhället, löser konflikter utan att involvera rättsväsendet och påverkar personer att inte vittna. Det finns också grupper som baseras på till exempel släktskap, gemensam etnicitet eller religion som använder egna alternativa samhällsfunktioner för att exempelvis lösa tvister, boende eller försäkringar – något som ofta inte är brottsligt men som riskerar att åsidosätta den svaga partens mänskliga rättigheter. Brå bedömer att rättsväsendet och andra aktörer måste bli bättre på att identifiera problem med dolda parallella samhällsstrukturer. Regeringen kommer att ge Brå i uppdrag att ta fram ett stöd för hur parallella samhällsstrukturer, inklusive nätverk och klanstrukturer, kan identifieras på lokal nivå och vilka motåtgärder som kan vidtas mot sådana strukturer.

Andra satsningar på rättsväsendet

Det görs även andra satsningar för att stärka rättsväsendet. Nedan är två exempel:

Tillskott till migrationsdomstolarna

Det ligger många oavgjorda mål vid migrationsdomstolarna vilket medför långa handläggningstider. Detta kan försvåra en skyndsam etablering i det svenska samhället för individen och försämrar när det är aktuellt förutsättningarna för en effektiv återvändandeprocess. Regeringen föreslår därför att migrationsdomstolarna ges förbättrade långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att kunna bedriva den verksamhet som krävs för att minska balanserna och förkorta handläggningstiderna. Kortare handläggningstider vid migrationsdomstolarna medför mindre ovisshet för individen och lägre utgifter för staten.

För att säkerställa att migrationsdomstolarna har en tillräcklig kapacitet att avgöra fler migrationsmål föreslås 172 miljoner kronor tillföras anslaget 2021, samt beräknas 157 miljoner kronor tillföras 2022 och 280 miljoner kronor från och med 2023.

Satsning för att förstärka Rättsmedicinalverket

Rättsmedicinalverket gör rättspsykiatriska, rättsgenetiska, rättskemiska och rättsmedicinska undersökningar på uppdrag av en rad aktörer både inom och utom rättsväsendet. Rättsmedicinalverket tillförs 40 miljoner kronor från och med 2021 för att möta ett ökat behov av myndighetens tjänster.

Presskontakt

Sofie Rudh
Pressekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och pressamordnare på Justitiedepartementet
Mobil 072-545 74 21
e-post till Sofie Rudh
Per Strängberg
Pressekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg
Mobil 073-093 90 56
e-post till Per Strängberg

Mer om budgeten för 2021

Den 21 september lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2021 till riksdagen.