Pressmeddelande från Kulturdepartementet

Kulturens delar av budgeten

Publicerad

Regeringen föreslår följande satsningar för kulturen i extra ändringsbudget, höständringsbudget och budgetproposition 2021. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

1,5 miljard extra till kulturen i år

Kulturen ges 1,5 miljard kronor i extra stöd för 2020. Pengarna ska bidra till att det fortsatt finns en kulturell infrastruktur i hela landet, att kulturskapare som förlorat inkomst på grund av coronapandemin kan försörja sig och att kultursektorn får en möjlighet till återhämtning.

Stödet ska både kompensera för de ekonomiska konsekvenser som pandemin inneburit för kulturlivet, men också hjälpa kulturlivet att starta upp igen. En del av pengarna ska användas som ett stöd för att skapa förutsättningar för smittsäkra evenemang och underlätta för produktion av kultur även under den pågående coronakrisen.

Det är viktigt att det stöd som nu fördelas når ut brett och bidrar både till akuta krisåtgärder och till att kulturlivet kan starta upp på nytt.

Stödet ingår i den extra ändringsbudget som lämnas över till riksdagen inom kort.


Regeringen inför en stimulansmiljard till kultur

1 miljard kronor avsätts för 2021 för omställning och återstart av kulturaktiviteter i hela landet. Regeringen återkommer kring närmare utformning av fördelningen av stödet. 


Permanent förstärkning av den regionala kulturen

Regeringen föreslår en förstärkning av regional kulturverksamhet i hela landet, genom att stärka kultursamverkansmodellen med 300 miljoner kronor under 2021 och med 150 miljoner kronor åren därefter.
 
Den regionala kulturen är viktiga delar av Sveriges kulturliv och mycket betydelsefull för människors vardag runt om i landet. Pengarna ska bland annat gå till att stärka kulturens infrastruktur i landet i form av bl.a. teatrar, operahus, regionala museer, bild- och formverksamheter, regionala bibliotek, orkestrar, konserthus, dansverksamheter, främjande av film respektive hemslöjd, samt viss arkivverksamhet. 
 
Kultursamverkansmodellen bidrar även till att stärka arbetsmarknaden för konstnärer och kulturskapare, samt till att öka offentliga aktörers samverkan med det civila samhället och professionella kulturskapare. 
 
Pengarna fördelas genom kultursamverkansmodellen, vilket innebär att regionerna själva får besluta om hur de statliga medlen ska fördelas inom sitt län. 


Permanent satsning för att stärka kulturskapares villkor

Regeringen föreslår att 80 miljoner kronor avsätts årligen från och med 2021 för att stärka kulturskapares villkor i hela landet.
 
Coronapandemin har drastiskt påverkat förutsättningarna att verka som professionell kulturskapare. Samtidigt har det satt ljuset på hur svåra förutsättningarna var redan innan pandemin. Att skapa bättre villkor för kulturskapare att kunna leva på och utveckla sitt konstnärskap är en av regeringens viktigaste kulturpolitiska prioriteringar. Finns det inte möjligheter att leva som kulturskapare, påverkar det kulturen i hela landet negativt. 

Av de 80 miljoner kronorna ska 43 miljoner kronor gå till att förstärka stipendier och ersättningar som fördelas direkt till kulturskapare. Statens kulturråds anslag till fria grupper inom scenkonstområdet tillförs 16 miljoner kronor och fria aktörer inom bild- och formområdet tillförs 6 miljoner kronor inom ramen för satsningen. För att stärka kulturskapares möjligheter på arbetsmarknaden tillförs också centrumbildningarna 5 miljoner kronor och de så kallade scenkonstallianserna 10 miljoner kronor.

Ökade inköp av konst nästa år

Regeringen föreslår en satsning på 50 miljoner kronor för att öka statens inköp av konst under 2021.
 
Det svenska konstlivet, inklusive bild- och formkonstnärerna, har drabbats hårt av Coronakrisen. Pandemin har också drabbat den infrastruktur som finns runt dessa konstnärer, som t.ex. de gallerier som representerar konstnärerna. 

Satsningen innebär dels ett stöd till infrastrukturen på konstområdet, så om till gallerierna. Men framför allt innebär det att enskilda konstnärer får betalt för sin konstnärliga verksamhet, samtidigt som allmänheten får tillgång till mer konst. 

Satsningen innebär 25 miljoner kronor var till Statens konstråd respektive Moderna museet. 

 

Stöd till museer

Centrala museer, myndigheter och stiftelser

Coronapandemin har påverkat landets museer dramatiskt. Vissa museer har haft helt stängt delar av året, andra har hållit öppet men haft betydligt färre besökare än normalt. Det har påverkat viktiga museiverksamheter ekonomiskt. 

Nu tillför regeringen 25 miljoner kronor till de centrala museer som är stiftelser; Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.

Regeringen tillför 28 miljoner kronor till Nationalmuseum, Statens historiska museer, Moderna museet och Naturhistoriska riksmuseet i årets höständringsbudget.

Detta för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin till följd av intäktsbortfall.

Stödet ska mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin, men också underlätta för verksamheterna att starta upp igen. Det är viktigt att museerna fortsatt kan bedriva sin verksamhet både fysiskt och digitalt under tiden pandemin pågår – liksom att verksamheterna finns kvar när pandemin väl är över.


Judiska museet

Permanent finansiering av Judiska museet 2 miljoner per år från 2021. Judar är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Att de nationella minoriteternas språk och kultur synliggörs i samhället som en del av det gemensamma kulturarvet, är en viktig del av regeringens politik för de nationella minoriteterna. Judiska museet har på kort tid blivit en allt viktigare samhällsaktör som arbetar med att tillgängliggöra och sprida kunskap om judisk kultur. Museet har en ansträngd ekonomi och därför stärker regeringen nu finansieringen av museet.


Form/Designcenter 

Regeringen föreslår att Form/Design Center i Malmö tilldelas 3 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2021. Det tillfälliga statliga bidrag till verksamheten som har löpt över tre år, blir nu permanent.  
 
Att bidraget nu blir permanent ger Form/Design Center ännu bättre förutsättningar och större möjligheter att fortsätta sitt arbete som mötesplats och nod för arkitektur, design och konsthantverk i södra Sverige.


Regeringen stärker Riksarkivet

Regeringen föreslår att Riksarkivet anslag ökas med 20 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2021.

Riksarkivet är en nyckelaktör för det offentliga Sveriges informationsförvaltning, för att upprätthålla vårt gemensamma minne och för att bevara vårt kulturarv. Arkiven är också en ovärderlig resurs för forskning. Därför är det viktigt att Riksarkivet har en väl fungerande finansiering.  

Riksarkivet har dragits med ett underskott vilket ytterligare visar behovet av stärkt finansiering. 


Regeringen satsar på barns tillgång till kultur

Regeringen satsar på barns tillgång till kultur och skapande genom att fördubbla det statliga bidraget till den kommunala kulturskolan och stärka Skapande skola.

Det statliga bidraget till kulturskolan fördubblas till 200 miljoner kronor 2021–2023. Den kommunala kulturskolan når barn och unga i hela landet. Det är unik plats där tusentals barn och unga lärt sig spela instrument, spela teater, eller på annat sätt fått möjlighet att utvecklas konstnärligt tillsammans med andra. Kulturskolan spelar en viktig roll på såväl ett individuellt plan som för Sveriges kulturliv.

Alla kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet kan söka kulturskolebidraget. Bidragsansökningarna hanteras av Statens kulturråd.

Satsningen Skapande skola tillförs 25 miljoner kronor årligen 2021–2023. Skapande skola är i flera avseenden en framgångsrik och etablerad satsning för kultur i skolan och kommer många barn och elever till del i hela landet. 

Bidraget har funnits sedan 2008 och haft två huvudsakliga mål, dels att medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i skolan, dels att öka den professionella kulturverksamheten för och med barnen och eleverna. 

Genom att ytterligare stärka Skapande skola ges satsningen förutsättningar att vidareutvecklas och öka både tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till det egna skapandet. Forskning visar att kulturutövandet bland barn och unga tenderar att minska ju äldre man blir. Därför vill regeringen att bidraget framöver ska omfatta förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer.  


Genomförande av läsdelegationens förslag

Regeringen föreslår att 55 miljoner kronor avsätts under 2021 och 75 miljoner kronor årligen 2022–2023 för genomförandet av läsdelegationens förslag. Satsningen är permanent och uppgår till 45 miljoner kronor från och med 2024.
 
Läsning och läsförmåga är av stor samhällelig och individuell betydelse. Ytterst är det en fråga om demokrati och likvärdighet, dels vad gäller tillgången till utbildning och kultur, dels vad gäller möjligheten att ta plats i samhället och som medborgare delta i det demokratiska samtalet.  
 
Statens kulturråd driver sedan 2015 en nationell satsning på små barns språk- och läsutveckling kallad Bokstart. Regeringen beräknar att 15 miljoner kronor avsätts 2021 och 20 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2022 för en utbyggnad av Bokstart. 

Ett läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier införs. Satsningen ska ge kompetensutveckling inom litteraturförmedling och läsfrämjande med ett särskilt fokus på barns och ungas läsning. 15 miljoner kronor föreslås för 2021 och 30 miljoner kronor årligen 2022 och 2023 för denna fortbildningsinsats för bibliotekarier. 

Ett läsråd som bland annat ska samla läsfrämjande aktörer från olika delar av samhället inrättas och regeringen beräknar att 10 miljoner kronor avsätts per år fr.o.m. 2021.

Vidare föreslår regeringen att 15 miljoner kronor avsätts årligen fr.o.m. 2021 för Statens kulturråds läsfrämjande arbete. Läsrådet bör ges möjlighet att ge synpunkter på hur det läsfrämjande arbetet utformas.


Fortsatt satsning på Stärkta bibliotek

Regeringen föreslår 150 miljoner kronor under 2021 och 75 miljoner kronor per år för 2022 och 2023 för satsningen Stärkta bibliotek.
 
Folkbibliotek runt om i landet har en stor betydelse för människor i deras lokalsamhälle, både genom att tillhandahålla litteratur och som mötesplats. Biblioteken är också den viktigaste läsfrämjande aktören utanför skolan. Att stärka biblioteken innebär också en satsning på ökat läsande. 

Bibliotek ska finnas tillgängliga för alla. Över 90 procent av landets 290 kommuner har sökt och beviljats bidrag inom ramen för stärkta bibliotek under 2018–2020.


Lässatsningen förlängs

Alla elever ska lära sig mer. Att skolan rustar alla elever med en god läsförståelse är avgörande för att barn och unga ska klara sina studier och kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Men det finns i dag stora skillnader mellan grupper vad gäller såväl läsförståelse som läsintresse. Därför föreslås 25 miljoner kronor avsättas årligen till och med år 2023 för satsningen, för att främja alla elevers läsförmåga.

Presskontakt

Josefin Sasse
Pressekreterare hos kultur- och demokratiminister samt minister med ansvar för idrottsfrågorna Amanda Lind
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-077 94 69
e-post till Josefin Sasse