Försvarsmakten ska ta fram PFAS-handlingsplan

Publicerad

Försvarsmakten har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en handlingsplan för områden som har förorenats av högfluorerande ämnen, s.k. PFAS, senast den 1 juni 2020.

Försvarsmakten ska senast den 22 februari 2021 också redovisa både vidtagna och planerade åtgärder vad gäller förorenade områden samt se över hur myndigheten kan öka takten och hitta effektiva metoder för efterbehandling av förorenade områden.

– När vår miljö, inte minst vårt dricksvatten, förorenas är det allvarligt. Vi har ett stort ansvar att se till att städa upp föroreningar och hindra nya gifter från att komma ut, så att de inte drabbar våra barn, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Som en del av uppdraget ska Försvarsmakten samverka med berörda myndigheter. Under 2020 kommer Försvarsmakten också att ta fram en handlingsplan för att klara skadeståndskrav. Högfluorerande ämnen, s.k. PFAS, har uppmärksammats de senaste åren efter att höga halter upptäcktes i marken och i dricksvattentäkter i flera svenska kommuner.

­– PFAS är ett nationellt problem och ansvaret för föroreningar och efterbehandling ligger inte enbart på Försvarsmakten, som står för ca en tiondel av PFAS-användningen från brandövningar i Sverige, säger försvarsminister Peter Hultkvist.

Regeringen har sedan 2017 avsatt särskilda medel för ökad miljöövervakning av PFAS i miljön. Undersökningar bekräftar att PFAS har fått stor spridning både i mark och vatten i Sverige. Idag har vi kännedom om att det finns höga halter främst vid civila och militära brandövningsplatser, samt efter enskilda brandsläckningsinsatser.

Försvarsmakten ska enligt uppdraget också redovisa hur myndigheten rapporterar förekomsten av förorenade områden till relevanta myndigheter i syfte att få en samlad bild över problemen med statligt förorenade områden, inklusive PFAS-förorenade områden.

Att sanera förorenade områden från miljögifter är en viktig fråga för regeringen. Flera myndigheter med statligt förorenade områden har de senaste två åren på uppdrag av regeringen arbetat för ökad samverkan och kunskapsöverföring, samt med en övergripande vägledning om principer för prioritering av olika saneringsbehov.

Presskontakt

Anna Söderström
Pressekreterare hos miljö- och klimatminister samt vice statsminister Isabella Lövin
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-5875955
e-post till Anna Söderström
Toni Eriksson
Pressekreterare hos försvarsminister Peter Hultqvist
Telefon 08-405 10 00
Mobil 073-072 83 16
e-post till Toni Eriksson

Högfluorerande ämnen (PFAS)

PFAS är en organisk ämnesgrupp som består av ett stort antal olika kemiska ämnen (ca 4600). PFAS förekommer inte naturligt, utan är ett syntetiskt framställt ämne. PFAS har sedan 1950-talet använts i ett stort antal produkter. Den största andelen av all PFAS som produceras används i konsument- och industriprodukter. PFAS når naturen och människorna genom produktion, direkt användning via avlopp och deponier. Exempel på vanliga produkter är impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, non-stickbehandling av köksutrustning, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum. Höga halter av PFAS från brandsläckskum finns framför allt i närheten av punktkällor till civila och militära brandövningsplatser och uttryckningsområden där släckmedlet använts skarpt.

PFAS är mycket svårnedbrytbara i naturen och många av dem är vattenlösliga och rörliga i mark vilket innebär en risk för förorening av mark, vatten och dricksvattentäkter för lång tid framöver. PFAS är bioackumulerande vilket innebär att de anrikas i näringskedjan och lagras i proteiner och organ hos både människor och djur. Uppvisade effekter på försöksdjur är bland annat påverkan på levern, blodfetter, sköldkörtelhormon, immunförsvaret och effekter på avkomman.