Nu startar läslovet!

Publicerad

God läsförmåga är nödvändig för att kunna vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Läsning är också en lustfylld upplevelse som ger oss möjlighet att upptäcka nya världar, förstå andra människor och oss själva. Under vecka 44 är det läslov, ett tillfälle då läsningen tar extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen.

En flicka läser i en bok.
Regeringen fortsätter med satsningar på läsning. Jessica Gow/Regeringskansliet

Alla barn och elever behöver få förutsättningar att upptäcka läsningens möjligheter och utveckla sin läslust. Regeringen har därför gjort ett flertal satsningar för att stimulera läsintresset hos barn unga och väcka nyfikenheten för olika sorters litteratur, men också för att ge personal i förskolan och skolan verktyg och kompetens att stärka barns och elevers språkutveckling.

Här följer en genomgång av några av regeringens pågående och genomförda satsningar.

Satsningar för yngre barn

Förstärkt statsbidrag till språkfrämjande i förskolan

För att stärka barns språkutveckling i svenska i förskolan infördes 2019 ett nytt statsbidrag. Statsbidraget ska gå till språkfrämjande insatser som ger barnen bättre möjligheter att utveckla sin svenska, och ge dem mer jämlika förutsättningar inför skolstarten. Satsningen är särskilt viktig för de barn som har ett annat dagligt umgängesspråk än svenska i hemmet. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 att satsningen förstärks med ytterligare 100 miljoner kronor per år från och med 2021.

Utbyggnad av Bokstart

Sedan 2015 driver Kulturrådet Bokstart, en nationell satsning på små barns språk- och läsutveckling som bygger på samarbete mellan folkbiblioteken och barnhälsovården. I budgetpropositionen för 2021 beräknar regeringen att 15 miljoner kronor avsätts 2021 och 20 miljoner kronor årligen från och med 2022 för en utbyggnad av Bokstart. Utbyggnaden är ett förslag från Läsdelegationen.

Läsfrämjande insatser för förskolan

Kulturrådet har haft i uppdrag att genomföra insatser för läsfrämjande i förskolan. Alla förskolor i landet fick möjlighet att beställa böcker. I genomsnitt kunde varje förskola köpa in cirka 40–50 böcker. En handledning om högläsning distribuerades till förskolorna under våren 2019 tillsammans med böckerna. Kulturrådet har också tagit fram informationsmaterial till föräldrar om högläsningens betydelse och små barns språkutveckling, en presentation om högläsning som förskolor kan använda vid föräldramöten och en affisch riktad till föräldrar om hur barns språkutveckling kan stimuleras.

Vikten av högläsning har förts in i förskolans läroplan

I den reviderade läroplanen för förskolan som gäller sedan den 1 juli 2019 betonas högläsningens betydelse. I läroplanen finns följande skrivning: ”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.”

Läsfrämjande satsningar i skolan

Satsning för att stärka alla elevers läsförmåga

Sedan 2015 pågår Läslyftet, en fortbildning för lärare i läs- och skrivutveckling. Sedan 2017 omfattar satsningen även förskolan. Läslyftet bygger på kollegialt lärande och syftar till att stärka varje elevs läsförmåga och utveckla kvaliteten i undervisningen. Mellan åren 2015 och 2020 har insatserna nått cirka 25 procent av Sveriges samtliga lärare och förskolepersonal.

Även om PISA-resultaten pekar i rätt riktning finns det i dag stora skillnader mellan grupper vad gäller såväl läsförståelse som läsintresse, skillnader främst relaterade till kön och socioekonomisk bakgrund. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2021 att 25 miljoner kronor avsätts årligen fram till och med 2023 för att främja alla elevers läsförmåga.

Stärkt läslov

Skolverket har i uppdrag att stärka läslovet bland annat genom insatser som kan väcka nyfikenhet för de möjligheter som skönlitteratur och sakprosa kan ge.

Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling

Centret erbjuder stöd och utbildning till huvudmän, förskolor och skolor inom språk-, läs- och skrivutveckling.

Satsningar på litteratur och bibliotek

Fortsatt satsning på Stärkta bibliotek

Folkbibliotek runt om i landet har en stor betydelse för människor i deras lokalsamhälle, både genom att tillhandahålla litteratur och som mötesplats. Att stärka biblioteken innebär också en satsning på ökat läsande. I budgetpropositionen föreslår regeringen därför 150 miljoner kronor under 2021 och 75 miljoner kronor per år för 2022 och 2023 för satsningen Stärkta bibliotek.

Barn- och ungdomsbokskatalogen

Kulturrådet har i uppdrag att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av strategiskt intresse. En del av detta arbete är att ta fram den årliga Barn- och ungdomsbokskatalogen med boktips för alla åldrar som ska uppmuntra till läsning. Katalogen presenteras i samband med läslovet.

Läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen ett läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier. Satsningen ska ge kompetensutveckling inom litteraturförmedling och läsfrämjande med ett särskilt fokus på barns och ungas läsning.

Andra läsfrämjande insatser

Ett läsråd inrättas

Ett läsråd ska inrättas. Läsrådet ska bland annat samla läsfrämjande aktörer från olika delar av samhället och regeringen beräknar att 10 miljoner kronor avsätts per år från och med 2021. Läsrådet är ett förslag från Läsdelegationen.

Satsning på Kulturrådets läsfrämjande arbete

Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor avsätts årligen från och med 2021 för att förstärka Kulturrådets läsfrämjande arbete. Kulturrådet har i uppdrag att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Det innebär bland annat att fördela stöd till olika läsfrämjande projekt. Det utökade anslaget är ett förslag från Läsdelegationen.