Artikel från Näringsdepartementet

Sverige inleder en prövningsprocess för att komma ikapp med handläggningen av CAP-stöd

Publicerad

Idag har regeringen fattat ett beslut om prövning av Jordbruksverkets godkännande som utbetalande organ för CAP-stöden, det vill säga stöd inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Medlemsstaterna bör genomföra en sådan prövning om det finns allvarliga brister i myndigheternas system och hantering av CAP-medlen. Det är också en ordnad och samlad process som bidrar till att Sverige kan börja nästa programperiod på ett bra sätt.

De brister som finns i Sverige är kopplade till att Jordbruksverket inte kunnat färdigtställa sina IT-system, främst vad gäller hanteringen av återkrav. Prövningen är inte kopplad till några enskilda gårdar eller län utan det handlar om brister på systemnivå.

Granskningar som påvisat brister

För att handlägga, kontrollera och betala ut stöd inom EU:s gemensamma jordbrukspolik används IT-system. Utvecklingen av dagens system har blivit försenade men i dagsläget är de flesta delarna i systemet på plats. Det finns dock två områden där Jordbruksverkets internkontroll, Ekonomistyrningsverket och EU-kommisionen i sina granskningar påvisat allvarliga brister. 

Den ena bristen gäller överföringar av statistik från kontroller som gjorts på plats hos lantbrukarna och hur informationen förs över till och från olika delar i IT-systemet. Den andra delen rör återkravshanteringen, där Jordbruksverkets IT-system inte är klara och det finns ärenden som inte hanterats.

Regelbunden rapportering till EU-kommissionen

Nu när regeringen har fattat beslutet kommer EU-kommissionen att underrättas. Därefter har Sverige ett år på sig att komma till rätta med problemen. Under året ska Sverige regelbundet rapportera till EU-kommissionen för att visa att arbetet går framåt. Regeringen/ Näringsdepartementet, Jordbruksverket, Ekonomistyrningsverket och länsstyrelsen har alla viktiga roller i arbetet.

Årets utbetalningar påverkas inte.

Fakta: CAP och återkrav

CAP (EU:s gemensamma jordbrukspolitik) finansierar stöd till landsbygden och lantbruket. Varje år betalas ca 12 miljarder kronor ut i Sverige.

Återkrav är belopp som betalats ut felaktigt och som ska betalas tillbaka till den svenska statsbudgeten och till EU. Återkravsreglerna finns till för att EU-fonderna inte ska gå till fel ändamål och för avskräcka bedragare från att söka pengar ur fonderna.