Artikel från Statsrådsberedningen

Långtidsbudget och brexit på EU-möte

Publicerad

EU:s långtidsbudget och brexit är två av de frågor som EU-ministrarna ska diskutera när de möts på tisdag 16 juni, i ett videomöte.

Hans Dahlgren, EU-minister, regeringskansliets pressbild
EU-minister Hans Dahlgren deltar i rådsmötet 16 juli som handlar om EU:s budgetram för 2021-2027 och om Storbritanniens utträde ur EU. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

EU:s långtidsbudget – nytt förslag från EU-kommissionen

EU-ministrarna inleder mötet med att diskutera EU-kommissionens uppdaterade förslag till långtidsbudget för EU 2021–2027. Ministrarna kommer samtidigt att behandla det förslag till återhämtningsinstrument som EU-kommissionen presenterade i samband med förslaget till ny långtidsbudget.

I det uppdaterade förslaget till långtidsbudget föreslår EU-kommissionen att utgifterna ska uppgå till 1100 miljarder euro för 2021–2027. Kommissionen föreslår vidare att återhämtningsinstrumentet ska uppgå till 750 miljarder euro, varav 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder euro i lån.

Instrumentet ska finansieras genom att EU-kommissionen lånar upp medel på kapitalmarknaden för EU:s räkning.

Återhämtningsinstrumentet föreslås finansiera existerande och nya program i EU-budgeten bland annat en ny facilitet för återhämtning och motståndskraft som ska stödja offentliga investeringar och reformer i medlemsländerna. EU-kommissionen föreslår att medlemsländerna ska kunna ansöka om stöd från faciliteten baserat på sina återhämtningsplaner.

Regeringen anser att EU-budgeten bör minska och bli mer modern samt att rabatter är en förutsättning för en överenskommelse. Regeringen betonar att EU:s ekonomiska åtgärder till följd av Covid-19, inklusive för att stödja återhämtningen, bör vara temporära, välriktade, proportionerliga och budgetrestriktiva. Ekonomiskt stöd bör bygga på existerande instrument och befintliga finansieringsformer samt vara riktade till de delar av EU där behoven är störst.

Regeringen är därför kritisk till att EU-kommissionen föreslår att återhämtningsinstrumentet ska bygga på upplåning som i hög utsträckning ska användas som bidrag till EU:s medlemsstater. Regeringen föredrar förmånliga lån som stödform samt betonar att stödet ska vara tidsbegränsat och användas för krishantering och återhämtning.

Brexit

När Storbritannien lämnade EU i månadsskiftet januari/februari i år började en övergångsperiod som löper fram till slutet av 2020. Under övergångsperioden ska EU och Storbritannien förhandla fram ett avtal om hur den framtida relationen mellan EU och Storbritannien ska se ut. EU-ländernas stats- och regeringschefer har bestämt att det är EU-kommissionen som ska förhandla för EU:s räkning.

EU och Storbritannien har mötts i fyra förhandlingsrundor, varav tre via video. Ett toppmöte mellan EU och Storbritannien äger rum 15 juni.

På tisdagens möte kommer EU-ministrarna att diskutera läget i förhandlingen och få en uppdatering av EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.

Hittills har inga betydande genombrott gjorts i förhandlingarna och parterna är överens om att förhandlingstakten måste öka. Diskussioner pågår om tidpunkterna för kommande rundor.

Om Storbritannien vill förlänga övergångsperioden måste det göras innan månadsskiftet juni/juli. Om förlängningen inte blir av måste en överenskommelse vara klar före den 31 oktober i år för att avtalet om den framtida relationen ska hinna godkännas av både EU och Storbritannien innan årsskiftet.

Regeringen anser att det är viktigt att säkra en ordnad och förutsägbar process och att så mycket som möjligt av den framtida relationen hinner komma på plats innan övergångsperioden är slut. Unionens intresse av en så bred och djup framtida relation som möjligt bör genomsyra EU:s hantering av processen.

EU-minister Hans Dahlgren företräder Sverige på videomötet.

Sedan den 23 mars sker EU:s ministermöten via video.
De är informella vilket innebär att ministrarna inte fattar beslut i själva mötet. När beslut fattas används en så kallad skriftlig procedur.

 

Producerat av EU-representationen

Kommenterad dagordning

Mer om rådsmötet mellan EU-ministrarna 16 juni

Mer om arbetet i EU:s råd för allmänna frågor (GAC)

Fakta: Ministerrådet

  • Stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet.
  • Består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
  • Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
  • Håller oftast möten i Bryssel, ibland i Luxemburg.
  • Ministern stämmer inför mötena av frågorna med riksdagen.

Ministerrådet

Ministerrådet stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet. Det består av ministrar från medlemsländernas regeringar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.