Artikel från Justitiedepartementet

Ändring i förordning om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar

Publicerad

Regeringen beslutade den 27 mars om en ändring i förordningen om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Ytterligare begränsade möjligheter vid sammankomster och tillställningar, Polismyndighetens webbplats

Vad innebär detta beslut?

Regeringen använder möjligheten i ordningslagen (2 kap. 15 §) att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar om det är nödvändigt för att motverka en epidemi. Förbudet meddelas i en förordning.

Förordningen innebär att det, från och med söndag 29 mars och tills vidare, i hela Sverige, blir förbjudet att anordna allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare.

Regeringen kommer att löpande pröva behovet av förordningen och den upphävs när förbudet inte längre behövs.

Vilket grundlagsstöd har regeringen för detta beslut?

Enligt regeringsformen får regeringen, efter bemyndigande i lag, begränsa mötesfriheten och demonstrationsfriheten för att motverka farsot (epidemi). En sådan begränsning får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett den. Varje begränsning måste alltså vara proportionerlig.

Vad är en allmän sammankomst? Vad är en offentlig tillställning?

Dessa begrepp definieras i 2 kap. 1–3 § ordningslagen.

Som allmänna sammankomster räknas bland annat demonstrationer, föreläsningar, sammankomster för religionsutövning, teater- och biografföreställningar samt konserter.

Som offentliga tillställningar räknas bland annat idrottsevenemang, danstillställningar, marknader och mässor.

För att en sammankomst ska anses som allmän krävs att den anordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den eller att sammankomsten med hänsyn till de villkor som gäller för tillträde till den bör anses jämställd med en sådan sammankomst.

För att en tillställning ska anses som offentlig krävs att den anordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den.

Handlar förbudet endast om tillståndspliktiga arrangemang?

Nej. Huvudregeln är att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar är tillståndspliktiga endast om de anordnas på offentliga platser. Denna föreskrift gäller också allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som inte anordnas på offentliga platser, om deltagarna är fler än 50.

Vad blir konsekvensen om någon skulle trotsa förbudet?

Polismyndigheten får enligt 2 kap. 22 § ordningslagen inställa eller upplösa en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som hålls i strid med en föreskrift som meddelats enligt 2 kap. 15 § i samma lag. Detta innefattar även redan beviljade tillstånd.

Straffet för att bryta mot förbudet är böter eller fängelse i högst sex månader, enligt 2 kap. 29 § ordningslagen.

Gäller förbudet endast inomhus?

Nej, även utomhus. Ordningslagen gör ingen skillnad på sammankomster/tillställningar som hålls inomhus respektive utomhus.

Är det förbjudet att arrangera demonstrationer?

Ja, om de är så stora att de omfattas av förordningen. Ordningslagen anger uttryckligen att demonstrationer är att betrakta som allmän sammankomst.

Vad är skillnaden mellan förbud enligt ordningslagen och Folkhälsomyndighetens allmänna råd?

Förbudet enligt den förordning som regeringen nu meddelat med stöd av ordningslagen avser allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. En arrangör som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Folkhälsomyndigheten kommer att ta fram rekommendationer och allmänna råd som ett komplement till regeringens beslut. Eftersom det är fråga om just råd och rekommendationer så finns inget motsvarande straffansvar eller annan sanktion kopplat till dessa. Det är dock viktigt att allmänheten följer råden och rekommendationerna och tar ansvar för att minska risken för smittspridning.

Nya allmänna råd på Folkhälsomyndighetens webbplats