Artikel från Finansdepartementet

Tryggheten ska öka och demokratin ska värnas

Publicerad

Foto: Maskot/Folio

Sverige ska vara ett tryggt land för alla. En öppen och inkluderande demokrati och ett starkt rättssamhälle är grundläggande för att samhället ska hålla ihop. Brotten ska bekämpas, liksom deras orsaker. Demokratin ska värnas, både i Sverige och i omvärlden.

Det brottsförebyggande arbetet måste stärkas. Segregation och klyftor utgör en grogrund för sociala problem och kriminalitet som måste bekämpas. Hög sysselsättning, bra skolor och en generell välfärd lägger grunden för ett tryggt samhälle. Kvinnor och män ska känna sig trygga och kunna röra sig fritt i alla delar av samhället. Tilltron till vår demokrati måste fördjupas.

För att skapa ett tryggt samhälle behövs ett strategiskt och målmedvetet brottsbekämpande arbete. Stora satsningar genomförs för att nå målet om 10 000 fler polisanställda 2024. Polisen ska ha de resurser och verktyg som krävs i kampen mot grov och organiserad brottslighet, skjutningar, sprängningar och våld. Samhället ska vara starkt nog att skydda människor från allt från vardagsbrott till terrorism.

Anslagsökningarna till Polisen och Försvaret under den här regeringen är de största i modern tid.

Sveriges demokrati och rätt till självbestämmande ska värnas från inre och yttre hot. Satsningar görs också för att stärka försvaret och skyddet av Sveriges gränser. Människors trygghet och framtidstro är avgörande för att samhället ska hålla ihop.

Demokratin stärks genom ökad kunskap och insatser för att göra alla medborgare delaktiga i demokratin. En förutsättning för delaktighet är tillgång till nyheter och information om samhällsfrågor över hela landet. Rasism och hatbrott kan aldrig accepteras och regeringen är fast besluten om att ta kampen mot rasismen i samhället. Medel tillförs för att kunna fortsätta och stärka arbetet på området.

Regeringens åtgärder under förra mandatperioden för att öka tryggheten

  • Fler poliser och skärpta lagar – i budgeten för 2018 förstärktes Polisen med 2 miljarder kronor per år fr.o.m. 2018, vilket var den då största satsningen på Polisen under 2000-talet. Ett 30-tal straffskärpningar har skett bland annat vad gäller grova vapenbrott och olaglig hantering av handgranater. 
  • Minskad segregation – regeringen presenterade 2016 ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation. Det handlar om att bekämpa brottsligheten, minska långtidsarbetslösheten, lyfta skolorna och deras resultat, stärka samhällsservicen och minska boendesegregationen samt stärka demokratin och stödja det civila samhället. En ny myndighet bildades – Delegationen mot segregation – som bland annat ska främja samverkan mellan aktörer och bidra till ökad kunskap. Myndigheten har därför bland annat inlett ett långsiktigt samarbete med ett antal kommuner i landet. Dessutom har regeringen gjort en satsning på kommuner och områden med socioekonomiska utmaningar med cirka 410 miljoner kronor per år 2018–2020.
  • Bekämpa mäns våld mot kvinnor – regeringen beslutade 2016 om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Strategin inbegriper arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck liksom mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Den innehåller åtgärder som stärker skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor, insatser mot våld i samkönade relationer samt åtgärder som motarbetar destruktiv maskulinitet och hederstänkande. Strategin sätter också fokus på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet.
  • Säkrare gränser – arbetet vid gränserna är en viktig väg mot en minskad organiserad brottslighet. År 2018 fick Tullverket det största tillskottet på tio år för att stoppa handel av vapen och narkotika redan vid gränserna. Regeringen har också arbetat för att myndigheterna ska samverka mer. År 2015 fick Tullverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten i uppdrag att förstärka sin samverkan kring illegal hantering av punktskattepliktiga varor, viket resulterade i att myndigheterna tillsammans slog ut de spritbussar som smugglade in alkohol. Myndigheterna bedömde att spritbussarna under 2016 genererade minst 300 miljoner kronor som i huvudsak gick till den organiserade brottsligheten.
  • Stärkt försvar – sedan hösten 2014 uppgår satsningarna på det militära försvaret till drygt 33 miljarder kronor för den innevarande försvarsbeslutsperioden (2016–2020).

Förslag i budgeten för 2020 för att öka tryggheten

  • Stärkt rättsväsende – för att möta grov och organiserad brottslighet föreslår regeringen förstärkningar av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten. Kriminalvården får också mer resurser för fler tillfälliga och permanenta platser liksom för att kunna hantera kommande straffrättsliga reformer. Dessutom får domstolarna mer medel för att hantera det ökade antalet mål. Rättsmedicinalverket förstärks för att öka kapaciteten i verksamheten.
  • Ökad närvaro vid gränserna – Tullverkets anslag ökas ytterligare så att bland annat myndighetens närvaro vid gränserna kan öka.
  • Fortsatta åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor – regeringen fortsätter att satsa på åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck liksom prostitution och människohandel i enlighet med regeringens nationella strategi på området.
  • Starkare försvar – regeringen avser att tillföra det militära försvaret ytterligare 5 miljarder kronor 2022 utöver tidigare fattade beslut. Detta för att stärka den operativa förmågan och krigsdugligheten samt totalförsvarets uthållighet.
  • Färre välfärdsbrott – regeringen föreslår en bred satsning för att stoppa och lagföra personer som ägnar sig åt brottslighet riktad mot välfärdssystemen. Uppgifter från folkbokföringen ligger ofta till grund för andra myndigheters beslut om bidrag och utbetalningar. Skatteverket får därför ökade resurser för att höja kvaliteten i folkbokföringen. För att möta behovet av samverkan för att bekämpa välfärdsbrott och annan ekonomisk brottslighet förstärks också Kronofogdemyndigheten. För att stärka tillsynen över penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår regeringen att länsstyrelsernas tillfälliga satsning inom området förlängs och att Finansinspektionens arbete förstärks. Ekobrottsmyndigheten får ökade resurser för att bekämpa och förebygga brottslighet som urholkar skatte- och välfärdssystem. Dessutom får Arbetsmiljöverket ökade medel för att kunna göra fler inspektioner som ska förebygga fusk och brottslighet i arbetslivet. För att motverka felaktiga utbetalningar föreslår regeringen dessutom att det införs krav på att rut- och rottjänster betalas elektroniskt för att kunna ge skattereduktion.

Regeringens åtgärder under förra mandatperioden för att värna demokratin

  • Strategi för en stark demokrati – regeringen beslutade 2018 om strategi för att främja, förankra och försvara demokratin. Strategin beskriver det aktuella läget i den svenska demokratin och identifierar tre utmaningar som behöver mötas: Det demokratiska utanförskapet, ett hotat demokratiskt samtal och antidemokratiska aktörer.
  • Journalistik i hela landet – riksdagen beslutade 2018 om ett nytt mediestöd för lokal journalistik i svagt bevakade områden och för innovation, samtidigt som det befintliga presstödet förlängdes.

Förslag i budgeten för 2020 för att värna demokratin

  • Stärkt deltagande och delaktighet i demokratin – i anslutning till att det uppmärksammas att det är 100 år sedan demokratins genombrott i Sverige genomförs kunskapshöjande och folkbildande insatser för att människor i större utsträckning ska kunna delta aktivt i demokratin.
  • Minskad rasism och färre hatbrott – regeringen tillför medel för att fortsätta stärka arbetet mot rasism och hatbrott.
  • Stärkt mediestöd – för att bland annat främja lokal journalistik i landets svagt bevakade områden föreslås att mediestödet stärks.