Artikel från Finansdepartementet

Regeringens arbete för en bättre skola

Publicerad

Foto: Maskot/Folio

Sverige har haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen. Dit ska Sverige nå igen. Alla elever, oavsett bakgrund och kön, ska ges likvärdiga möjligheter att nå utbildningsmålen och tillgodogöra sig de kunskaper som krävs när man går ut i vuxenlivet.

Under den förra mandatperioden satsade regeringen dubbelt så mycket på skolan jämfört med 2006–2014. Nu jobbar 31 000 fler vuxna i skolan, barngrupperna i förskolan är de minsta sedan början av 1990-talet, lärarna har högre löner och kunskapsresultaten förbättras enligt flera internationella mätningar.

Allt börjar med kompetenta lärare. Lärarna är avgörande för undervisningens kvalitet och elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Regeringen gör stora investeringar i fortbildning för förskollärare, lärare, skolledare och behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare. För att lärare ska kunna ägna mer tid åt undervisning behövs också fler lärarassistenter i skolan.  

Regeringens åtgärder under förra mandatperioden

  • Nytt statligt stöd för stärkt likvärdighet – förutom den generella satsningen på kommunsektorn med 10 miljarder kronor årligen från och med 2017 har regeringen infört ett nytt statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling enligt Skolkommissionens förslag. Detta för att regeringens mål om en jämlik kunskapsskola för alla ska nås. Stödet har fördelats baserat på socioekonomiska faktorer. Under 2018 och 2019 avsattes 1 respektive 3,5 miljarder kronor.
  • Stöd till skolor med låga resultat – Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att identifiera utvecklingsinsatser i dialog med huvudmännen där måluppfyllelsen eller kunskapsresultaten är låga eller där många elever inte fullföljer sina studier. Detta för att stärka förskolornas och skolornas förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen.
  • Tidiga insatser för alla elever – regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att alla elever ska få det stöd de behöver. Tidiga insatser är avgörande och förutom mer personal via likvärdighetsstödet har regeringen satsat på medel för mindre barngrupper i förskolan och en läsa-skriva-räkna-garanti som innebär att elever i förskolan och på lågstadiet ska få rätt stöd i tid.
  • Minskad skolsegregation – regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och för att förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola.
  • Fler elever som påbörjar och fullföljer gymnasiet – för att fler ska påbörja och fullfölja gymnasiet har regeringen genomfört en rad förbättringar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det handlar till stor del om ett ökat fokus på helheten i elevens utbildning och tydligare krav på introduktionsprogram. Alla elever ska ha en mentor som kan få en samlad bild av elevens studiesituation så att stöd kan ges med utgångspunkt från elevens utbildning som helhet. Kvaliteten på introduktionsprogrammen har utvecklats bland annat genom att införa garanterad undervisningstid och krav på kartläggning av tidigare kunskaper för nyanlända.
  • Utbyggd lärarutbildning och mer i lön – regeringen har byggt ut lärarutbildningen med mer än 10 000 platser, infört sommarkurser för att fler ska ta examen från lärarprogrammet och gjort det lättare att vidareutbilda sig. Dessutom infördes Lärarlönelyftet som har gett 65 000 lärare mer i lön.   

Förslag i budgeten för 2020

Förslagen i denna budget innebär att resurserna till skolan ökar.

  • Det statliga stödet förstärks – det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling förstärks så att det från och med höstterminen 2020 gör det möjligt för huvudmännen att stärka sin verksamhet i linje med Skolkommissionens förslag.
  • Nytt samlat bidrag för karriärsteg för förstelärare – bidraget innebär att en del av medlen viktas så att förstelärare på skolor med svåra förutsättningar ges ett ökat lönetillägg.
  • Insatser för att lärare ska få fokusera på undervisningen och för stärkt professionsutveckling – regeringen inför en rad insatser för att ge lärare bättre förutsättningar och för att möta den växande bristen på legitimerade lärare. Ett professionsprogram för lärare och skolledare inrättas och statsbidraget för att anställa lärarassistenter stärks.
  • Bättre styrning av skolan – regeringen tar bort ett antal riktade statsbidrag på skolans område. Dessa uppgår i stället i det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, lärarassistenter respektive karriärtjänster. Genom att ta bort och slå samman bidrag samt förenkla administrationen kring dem vill regeringen förbättra styrningen av skolan. Mindre administration kring bidragen kan vara särskilt betydelsefullt för små kommuner och små enskilda huvudmän som inte har lika utbyggda administrativa stödfunktioner som större huvudmän.