Artikel från Kulturdepartementet

Ett modernt public service nära publiken – så blir public service nya villkor

Publicerad

Nyhetsbevakningen i svagt bevakade områden ska stärkas och precis som tidigare ska public service ha ett brett uppdrag. Det föreslår regeringen i en proposition inför den kommande tillståndsperioden för Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Här berättar kultur- och demokratiminister Amanda Lind om regeringens förslag.

  • Kultur- och demokratiminister Amanda Lind

    I samband med beslutet om förnyade villkor för public service-företagen besöker kultur- och demokratiminister Amanda Lind lokala public service-redaktioner.

    Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

  • Amanda Lind på SVT:s lokala redaktion i Rinkeby.

    Amanda Lind besöker SVT:s lokala redaktion i Rinkeby som öppnade 2016.

    Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Vad är syftet med regeringens förslag?

Ett oberoende och starkt public service har ett stort demokratiskt värde för hela samhället. Vi lever i en omvälvande tid för medierna och förslagen syftar till att ge bättre förutsättningar för ett modernt public service som är tillgängligt och relevant för publiken också kommande sex år.

Vilka är de viktigaste förslagen?

Precis som tidigare ska public service ha ett brett uppdrag, spegla hela landet och kunna erbjuda något för alla. Vem du än är och var du än bor ska du kunna känna igen dig och din vardag när du tar del av public service. Sveriges Televisions, Sveriges Radios och Sveriges Utbildningsradios utbud ska också finnas där publiken finns. Våra medievanor är under snabb förändring och public service måste ha möjlighet att möta de nya behoven.

Regeringen föreslår också att SR och SVT ska stärka sin nyhetsbevakning i svagt bevakade områden, så kallade vita fläckar. Tillgången till en kvalitativ nyhetsförmedling på nationell, regional och lokal nivå är en central del av vår demokrati. Att hela befolkningen upplever att deras vardag speglas i nyhetsjournalistiken är viktigt för förtroendet för journalistiken i stort. Samtidigt får SR och SVT ett uttalat ansvar att ta hänsyn till andra nyhetsmediers konkurrensförutsättningar för att värna en mångfald av kvalitativa nyhetsmedier.

Finns det förslag som rör nationella minoritetsspråk och teckenspråk?

Utbudet av nya program på de nationella minoritetsspråken och på teckenspråk ska öka under tillståndsperioden. Jiddisch som tidigare inte omfattats av samma villkor föreslås nu omfattas av samma krav som övriga nationella minoritetsspråk.

Vilka förslag finns kring Utbildningsradion?

UR:s utökade utbildningsuppdrag ligger fast och betydelsen av medie- och informationskunnighet inom folkbildningsuppdraget betonas.

Vad händer med SR:s och SVT:s beredskapsuppdrag?

SR:s och SVT:s beredskapsuppdrag kvarstår med tydliggörandet att företagen ingår i det svenska totalförsvaret. Det innebär krav på ett beredskapsarbete som utifrån en helhetssyn omfattar både fredstida kriser och höjd beredskap.

Hur mycket pengar ska gå till public service-bolagen?

Regeringen föreslår att public service-bolagen förstärks med 166 miljoner kronor per år och att det utifrån den nivån ska ske en fortsatt årlig uppräkning med två procent.

Varför har den här propositionen tagits fram?

Nuvarande sändningstillstånd för public service-företagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio gäller till och med den 31 december 2019. Sändningstillstånd och anslagsvillkor för de tre företagen beslutas av regeringen utifrån den inriktning som beslutats av riksdagen. Inför varje ny tillståndsperiod lämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag om inriktningen och medlen för public service-verksamheten kommande tillståndsperiod.

Bakgrund

Propositionen bygger på slutbetänkandet Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) från den parlamentariska public service-kommittén under Sture Nordhs ledning. Arbetet med propositionen har redovisats och diskuterats med alla riksdagspartier under våren.