Artikel från Justitiedepartementet

Återvändande, datalagring och framtidsdiskussioner på EU-möte

Publicerad

Återvändande och framtida utmaningar för asyl- och migrationsfrågorna i EU var några av frågorna som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson tog upp med sina EU-kollegor på rådsmötet för rättsliga och inrikes frågor möts 6–7 juni. Inrikesminister Mikael Damberg diskuterade bland annat datalagring och brottsbekämpning.

Morgan Johansson
Återvändande och framtida utmaningar för asyl- och migrationsfrågorna i EU var några av frågorna på EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor 6-7 juni. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg företrädde Sverige. Foto: Sveriges EU-representation

Framtidsdebatt om asyl- och migrationsfrågorna och brottsbekämpning

Inför bland annat den kommande EU-kommissionens arbete med asyl- och migrationsfrågorna diskuterade ministrarna det framtida samarbetet på asyl- och migrationsområdet.

De hade också en riktlinjedebatt om vilken huvudsaklig inriktning EU:s samarbete inom brottsbekämpningen ska ha framöver, liksom vilka övergripande målsättningar och prioriteringar som bör finnas på området.

Återvändandedirektivet

EU arbetar för att göra reglerna för återvändande av migranter som vistas olagligt i EU effektivare. På mötet enades rådet om en partiell förhandlingsposition om det reviderade återvändandedirektivet. Förhandlingspositionen omfattar alla aspekter av den föreslagna översynen, förutom bestämmelserna om gränsförfarandet för återvändanden.

Digitalisering av det rättsliga samarbetet

Justitieministrarna inledde mötet med en riktlinjedebatt om digitalisering av det rättsliga samarbetet. Frågan har blivit aktuell i och med översynen av EU:s delgivningsförordning och bevisupptagningsförordningen.

Framtidsdiskussion om straffrätt i EU

Justitieministrarna hade också en riktlinjedebatt om den framtida EU-straffrätten, utifrån en enkät som ordförandeskapet gjort. Resultatet visar på stor samsyn om EU-straffrättens utveckling, till exempel att framtida lagstiftning måste svara mot ett verkligt behov, att vissa centrala begrepp, exempelvis ”allvarlig brottslighet” inte behöver definieras ytterligare och att lagstiftningsprocessen måste tillåtas ta tillräcklig tid.

Framtidsdiskussion om ömsesidigt erkännande

Förra året påbörjades arbete i rådet för att lösa problem som har att göra med tillämpning av rättsakter på straffrättens område som grundas på principen om ömsesidigt erkännande, till exempel rambeslutet om en europeiska arresteringsorder. Problem som dåliga fängelseförhållanden och strukturella brister i rättsväsendet har gjort att det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsländerna skadats. Efter utvärdering och konkreta diskussioner har ordförandelandet Rumänien nu lagt fram en rapport som stakar ut lämpliga vägar framåt. Vid mötet uttrycktes brett stöd för rapporten.

Eurojust och europeiska åklagarmyndigheten

Ministrarna antog slutsatser om att stärka med samarbete mellan Eurojust, ett EU-organ för samarbete på det straffrättsliga området, och fyra nätverk för specialister på vissa straffrättsliga områden.
Ministrarna fick även en lägesrapport om arbetet med att bygga upp en europeisk åklagarmyndighet som är tänkt att vara i gång till hösten 2020. Sverige deltar för närvarande inte i det samarbetet.

Förhandlingsmandat för avtal om e-bevisning och slutsatser om datalagring

Ministrarna antog ett förhandlingsmandat så att EU kan inleda förhandlingar med USA om ett avtal om tillgång till e-bevisning. Ministrarna antog också ett förhandlingsmandat som innebär att EU kan delta i förhandlingarna i Europarådet om ett tilläggsprotokoll till Budapestkonventionen, för att utbyta elektronisk bevisning.På mötet antog ministrarna också slutsatser om datalagring.

Migration, gränsförvaltning och säkerhet i EU:s långtidsbudget

Ministrarna antog även partiella allmänna inriktningar om de tre fondförslagen på inrikesområdet. Det handlar om instrumentet för gränsförvaltning och visering, som är en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning men även om Asyl- och migrationsfonden och Fonden för inre säkerhet.

Terrorismbekämpning

Frågan om hur terroristhotet mot Europa bäst ska bekämpas har återkommande varit uppe på ministrarnas agenda. Denna gång handlade diskussionen om samarbetet och informationsutbytet mellan myndigheter som på ett eller annat sätt arbetar med att bekämpa terrorism.

Mötet ägde rum i Luxemburg. 

Producerat av EU-representationen

Rumänska ordförandeskapet

Mer om mötet i EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor 6-7 juni

Mer om arbetet i EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF)

Fakta: Ministerrådet

  • Stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet.
  • Består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
  • Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
  • Håller oftast möten i Bryssel, ibland i Luxemburg.
  • Ministern stämmer inför mötena av frågorna med riksdagen.

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.