Frågor och svar om propositionen Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Publicerad

En förstärkning av det skydd som redan finns för så kallade visselblåsare. Genom en ny lag ska arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet ges ett särskilt skydd mot repressalier. En arbetstagare som blir utsatt för repressalier i strid med den föreslagna lagen ska få rätt till skadestånd av arbetsgivaren.

Vad innebär förslaget?

En förstärkning av det skydd som redan finns för så kallade visselblåsare. Genom en ny lag ska arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet ges ett särskilt skydd mot repressalier. En arbetstagare som blir utsatt för repressalier i strid med den föreslagna lagen ska få rätt till skadestånd av arbetsgivaren.

För vad kan man få skadestånd?

För ekonomisk skada (förlust av lön exempelvis) och för den kränkning som repressalien innebär.

Vilka omfattas?

Alla arbetstagare och alla arbetsgivare ska omfattas av den föreslagna lagen. Inhyrda ska jämställas med arbetstagare och på så sätt omfattas av skyddet i förhållande till inhyraren vid larm som handlar om missförhållanden i inhyrarens verksamhet.

Finns det några undantag?

En arbetstagare som slår larm och som genom samma agerande också begår ett brott undantas från rätt till skadestånd. Brott som skulle kunna begås genom ett larm är till exempel brott mot en författningsreglerad tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Varför omfattas bara arbetstagare och inhyrda av skyddet och inte till exempel uppdragstagare?

Den föreslagna lagen har en arbetsrättslig utgångspunkt. Det innebär att den utgår från förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Inhyrdas ställning påminner mycket om arbetstagares. Exempelvis ska inhyrda tillförsäkras samma arbets- och anställningsvillkor som en arbetstagare. De står också under inhyrarens ledning och kontroll. Därför finns skäl att skydda inhyrda i samma utsträckning som arbetstagare. Eftersom den föreslagna lagen har en arbetsrättslig utgångspunkt inkluderas däremot inte andra personkategorier i skyddet.

Vad är allvarliga missförhållanden?

Allvarliga missförhållanden är brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Brott med fängelse i straffskalan är till exempel skattebrott, förskingring eller givande och tagande av muta. Även exempelvis ringa bokföringsbrott och snatteri har fängelse i straffskalan och omfattas alltså av den föreslagna definitionen.

Vid bedömningen av om det är fråga om missförhållanden som är jämförliga med brott med fängelse i straffskalan tas hänsyn till om det finns ett allmänintresse av att förhållandena kommer fram. Det kan röra sig om exempelvis kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, skador och risker för skador på miljön och felaktigt användande av allmänna tillgångar.

Vad är en repressalie?

Det är ett handlande eller en underlåtenhet från arbetsgivarens sida som innebär en ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder för arbetstagaren. Som repressalier kan räknas bland annat uppsägningar, avskedanden, omplaceringar, negativa förändringar av anställningsförhållandena och trakasserier.

Varför måste man som utgångspunkt larma internt innan man vänder sig externt för att omfattas av skyddet?

Om en arbetstagare påtalar eventuella missförhållanden internt först får arbetsgivaren en möjlighet att ställa saker till rätta. Därigenom kan eventuella brister i exempelvis säkerheten på arbetsplatsen åtgärdas på ett effektivt sätt. Genom att arbetsgivaren ges en möjlighet att självmant rätta till missförhållandena kan också arbetsgivaren förhindra att verksamheten drabbas av skada genom att uppgifterna kommer ut. Att arbetstagare först ger arbetsgivaren den möjligheten ligger också i linje med arbetstagarens lojalitetsplikt. Det är därför rimligt att arbetstagaren som utgångspunkt först ska ha vänt sig till arbetsgivaren för att det särskilda skyddet mot repressalier ska inträda.

Eftersom den föreslagna lagen inte reglerar rätten att slå larm och inte inskränker det skydd som kan gälla på annan grund, innebär den inte någon förändring av vad som gäller i dag för arbetstagares möjligheter att vända sig externt med uppgifter om missförhållanden.

När behöver man inte vända sig internt först för att omfattas av skyddet vid ett externt larm?

Om man har befogad anledning, till exempel vid akut fara, väldigt allvarliga missförhållanden eller risk för bevisförstöring.

Vad betyder det att man ska ha "fog" för påståendena vid externa larm?

Att man inte skyddas om man kommer med grundlösa påståenden. Det måste finnas substans i anklagelserna. Det ska avgöras objektivt utifrån det kunskapsunderlag som arbetstagaren hade vid larmet.

Hur förhåller sig förslaget till meddelarskyddet och annan lagstiftning som kan skydda arbetstagare som slår larm?

Den föreslagna lagen är avsedd att tillämpas parallellt med annan lagstiftning. Det särskilda skyddet mot repressalier ska därför inte inskränka annat skydd som kan finnas, till exempel meddelarskyddet eller skyddet enligt lagen om anställningsskydd.

Innebär förslaget en förstärkning av skyddet för personer som omfattas av meddelarskydd?

Den föreslagna lagen innebär en förstärkning av skyddet även för offentliganställda eller andra som omfattas av meddelarskydd. Den som bryter mot repressalieförbudet enligt bestämmelserna om meddelarskydd i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen kan i vissa fall dömas för brott. Personer som utsätts för en repressalie har däremot begränsad möjlighet att få skadestånd. Genom det särskilda skyddet mot repressalier får de en klar och tydlig grund för att få skadestånd om arbetsgivaren utsätter dem för repressalier när de slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

Hur förhåller sig förslaget till lagen om skydd för företagshemligheter?

Lagen om skydd för företagshemligheter (FHL) skyddar bara obehöriga angrepp på företagshemligheter. Enligt den lagen är det inte ett obehörigt angrepp att någon, för offentliggörande eller inför en myndighet eller annat behörigt organ, avslöjar något som skäligen kan misstänkas utgöra brott på vilket fängelse kan följa, eller som kan anses vara ett annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse.

Det kan alltså vara tillåtet att avslöja företagshemligheter under förutsättning att det görs för att brott på vilket fängelse kan följa eller något som är ett annat allvarligt missförhållande ska kunna komma fram.

Förslaget är alltså utformat för att kunna fungera i samklang med regleringen i FHL genom att det särskilda skyddet mot repressalier är avgränsat till larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.