Bättre mottagande och snabbare etablering

Publicerad

Arbete och utbildning är den främsta nyckeln till etablering i ett nytt land. Därför tar regeringen i budgetpropositionen för 2016 ett helhetsgrepp och föreslår ett antal investeringar som ska leda till en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Däribland en stor valideringssatsning, en rejäl höjning av ersättningen till kommunerna för flyktingmottagandet, effektivare insatser för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och investeringar i en bra skola för nyanlända och asylsökande elever.

Regeringens etableringspaket

Regeringens fokus är att skapa fler jobb, minska klyftorna och öka sammanhållningen i Sverige. För att korta tiden från nyanländas ankomst till arbete reformeras arbetet för nyanländas etablering. Syftet med regeringens etableringspaket är att nyanlända snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Regeringens etableringspaket består av fyra delar:

  • Jobb
  • Utbildning
  • Boende och mottagande
  • Civila samhället.

Regeringens etableringspaket

Investeringar i jobb och utbildning för snabbare etablering på arbetsmarknaden

Regeringens mål är att fler nyanlända ska komma i arbete eller utbildning under sin tid i etableringsuppdraget, det vill säga i normalfallet inom två år. För att nå detta mål måste nyanländas kunskaper och färdigheter tas tillvara på ett bättre sätt.

Möjligheten att få sin tidigare utbildning bedömd, sin kompetens validerad samt att vid behov kunna ta del av ytterligare utbildning är viktig för att snabbt kunna få ett jobb. Etableringsinsatserna behöver också bli effektivare genom ökad kvalitet och individanpassning för att kunna bidra till en kortare etableringstid.

Snabbspår och förstärkta arbetsmarknadsinriktade insatser

Många nyanlända har både utbildning och erfarenhet i yrken där det råder brist på utbildad och erfaren arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Dessa personers kunskap och färdigheter behöver tas tillvara snabbare och effektivare. Regeringen har därför tillsammans med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter fört samtal om åtgärder för att inom ramen för etableringsuppdraget skapa snabbare vägar, så kallade snabbspår, in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige.

Artikel: Snabbspår - snabbare etablering av nyanlända

För att möjliggöra insatser för deltagare inom snabbspåren samt förstärka arbetsmarknadsinriktade insatser för att underlätta och påskynda nyanländas etablering i arbetslivet föreslår regeringen att 376 miljoner kronor tillförs 2016. Satsningen beräknas till 532 miljoner kronor 2017, 422 miljoner kronor 2018 och 339 miljoner kronor 2019. För att skapa förutsättningar för snabbspår ges också möjlighet för arbetsmarknadens parter att ansöka om medel för främjande- och utvecklingsinsatser.

Arbetsförmedlingen får bättre förutsättningar för etableringsuppdraget

Arbetsförmedlingen har en central roll för att uppnå regeringens mål om en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Att antalet deltagare i etableringsuppdraget ökar innebär en utmaning för myndighetens verksamhet. Regeringen föreslår att 193 miljoner kronor tillförs Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag för etableringsuppdraget under 2016 i syfte att förstärka arbetet att underlätta och påskynda nyanländas etablering. Ökningen beräknas till 93 miljoner kronor per år 2017-2019. Regeringen avser även att se över regelsystemet för etableringsuppdraget. Syftet är att minska onödig administration och skapa förutsättningar för en ökad flexibilitet och effektivitet i uppdraget.

Fler kontakttolkar

Sverige måste ha ett bra och rättssäkert mottagande. När allt fler människor kommer till Sverige behövs även allt fler tolkar som kan vara med när personer som inte behärskar svenska möter representanter för myndigheter eller andra delar av det svenska samhället. Mot bakgrund av att det råder brist på kontakttolkar satsar regeringen nu på mer än en fördubbling av antalet utbildningsplatser för kontakttolkar.

Regeringen föreslår även att medel ska tillföras för att förbättra möjligheterna till validering av befintliga tolkars kunskaper samt ökade resurser för så kallade preparandutbildningar, för att ge förutsättningar att öka antalet auktoriserade tolkar. Sammanlagt föreslår regeringen 21 miljoner kronor för att tillgodose samhällets ökade behov av kontakttolkar.

Utbildningsplatser inom yrkesvux öronmärks för sfi-elever

Regeringens mål är att människor som kommer till Sverige ska få en bra språkundervisning och så snabbt som möjligt kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i stort. För att det ska finnas bättre förutsättningar att kombinera sfi på komvux med andra kurser inom vuxenutbildningen, aviserar regeringen i budgetpropositionen för 2016 att en del av de 4350 utbildningsplatser som tillkommer på yrkesvux nästa år ska öronmärkas för elever i sfi och svenska som andraspråk inom komvux och särvux på grundläggande nivå.

SFI-paket

Regeringens mål är att människor som kommer till Sverige ska få en bra språkundervisning och så snabbt som möjligt kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Regeringen har tidigare aviserat ett sfi-paket som innehåller tre komponenter: kompetensutveckling i svenska som andraspråk, insatser för att fler ska vilja bli sfi-lärare samt stöd till sfi-lärare för att undervisa elever som är illitterata/analfabeter eller som har ett modersmål med ett annat alfabet än det latinska som används i Sverige. Från och med år 2016 föreslår regeringen att 100 miljoner kronor per år avsätts för dessa satsningar.

Pressmeddelande: En effektivare sfi
Pressmeddelande: Språkundervisning för bättre etablering

Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra en kampanj för fler sfi-lärare

Stor valideringssatsning

Validering av kompetens och bedömning av utländsk utbildning, liksom olika slags kompletterande utbildningar vid behov, kan vara av stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden och för att nyanländas kompetens ska kunna tas tillvara. Regeringen föreslår därför totalt 141 miljoner kronor 2016 i förstärkta valideringsinsatser.

Ökade resurser till Socialstyrelsen för validering

Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för svensk hälso- och sjukvård. Samtidigt kommer fler människor till Sverige från länder utanför EU och EES med en utbildning och en erfarenhet som behövs i svensk vård. Socialstyrelsens handläggningstider för validering har vuxit sig alltför långa. Regeringen föreslår därför att öka Socialstyrelsens förvaltningsanslag med 65 miljoner kronor 2016, och 42 miljoner kronor årligen från och med 2017 som en långsiktig förstärkning. Syftet är att anställa fler handläggare och kunna genomföra fler kunskaps- och lämplighetsprov för att därigenom korta handläggningstiderna.

Ökade resurser till Universitets- och högskolerådet för validering

Regeringen förslår en ökning av anslaget till Universitets- och högskolerådets (UHR) bedömning av utländsk utbildning med 8 miljoner kronor 2016. Från och med 2017 beräknas satsningen uppgå till 12,5 miljoner kronor. Belastningen på bedömningsarbetet vid UHR är hög och mängden ansökningar har ökat kraftigt de senaste åren.

Validering av reell kompetens

För regeringen är det prioriterat att alla som har behov av att få sin reella kompetens bedömd inom högre utbildning erbjuds den möjligheten. Situationen i dag bedöms inte fungera tillfredsställande varför regeringen föreslår en tillfällig satsning på validering i form av att högskolorna får medel för att utveckla effektivare bedömningar av reell kompetens under 2016-2018. Satsningen föreslås uppgå till 30 miljoner kronor per år.

Utökade medel till kompletterande utbildningar

För många personer med en utländsk utbildning kan möjligheten att komplettera den vid en svensk högskola vara avgörande för etablering på den svenska arbetsmarknaden. Detta gäller inte minst inom de yrken för vilka det krävs legitimation för yrkesverksamhet. Åtta universitet och högskolor har under 2015 möjlighet att bedriva kompletterande utbildning och få särskild ersättning för sammanlagt motsvarande 645 helårsstudenter.

Regeringen menar att en omfattande förstärkning av möjligheterna att delta i kompletterande utbildningar är nödvändig. Regeringen föreslår en satsning på ytterligare 24 miljoner kronor 2016 på kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning. Satsningen föreslås sedan öka till 75 miljoner kronor 2017, 220 miljoner kronor 2018 och 340 miljoner kronor 2019.

Valideringsdelegation tillsätts

Regeringen avser att inrätta en valideringsdelegation med uppdrag att följa, stödja och samordna ett intensifierat utvecklingsarbete inom valideringsområdet. Delegationen ska verka fram till och med 2019.

Kurser om validering för studie- och yrkesvägledare

Regeringen avser att avsätta 2 miljoner kronor per år 2016-2017 för att Skolverket ska kunna utforma fortbildningskurser om validering för studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet. Studie- och yrkesvägledarna kan kartlägga och klargöra vilka kompetenser och vilket kunnande eleven redan har och utifrån det bestämma vilken nivå elevens kunskaper ligger på och i vissa fall kan utbildningen förkortas.

Standard för branschvalidering

Branscherna och arbetsgivarna ute i arbetslivet har själva ansvar för att utforma och tillämpa branschanpassade valideringsmodeller. De behöver uppdateras med jämna mellanrum och de behöver bli fler. Regeringen föreslår därför att Myndigheten för yrkeshögskolan ges i uppdrag att utarbeta en standard för branschvalidering för att bidra till utvecklingen av branschmodeller. För detta avsätts 2 miljoner kronor under 2016

Investeringar för ett bättre mottagande i hela landet

Flyktingsituationen i världen innebär att fler nu söker skydd i Sverige. Det är på kort sikt en utmaning, men framför allt är det en möjlighet att människor med kraft och kompetens flyttar hit och bidrar till att utveckla Sverige. För att möjligheten ska tillvaratas behövs förändringar som förbättrar etableringen i Sverige. Målet är ordning och reda i mottagandet och goda förutsättningar till etablering i alla kommuner.

Höjd ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända

För att öka kommunernas förutsättningar att ta emot nyanlända föreslår regeringen höjd ersättning till kommunerna. Regeringen föreslår att den statliga schablonersättningen per nyanländ som mottas i en kommun från och med den 1 januari 2016 höjs från 83 100 till 125 000 kronor per mottagen nyanländ upp till 65 år. För nyanlända över 65 år föreslås en höjning av ersättningen från 52 000 till 78 200 kronor. Höjningen beräknas kosta 1,1 miljarder kronor 2016 och 2,6 miljarder kronor 2017. I samband med höjningen tas den prestationsbaserade ersättningen till kommunerna bort.

Artikel på webbplatsen: Rejäl höjning av kommunersättningen för mottagandet av nyanlända

Mer resurser till länsstyrelsernas arbete för mottagande av nyanlända

Länsstyrelserna har en viktig roll i mottagandet av nyanlända och i bosättningsarbetet eftersom de tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande och deras anhöriga. Det finns ett stort behov av att öka antalet anvisningsbara platser i kommunerna, vilket innebär att länsstyrelsernas förhandlingsarbete behöver intensifieras. Regeringen förslår därför att länsstyrelsernas förvaltningsmedel förstärks permanent med 20 miljoner kronor per år från och med 2016. Samtidigt föreslår regeringen att de medel som länsstyrelserna kan använda för insatser i kommunerna för att skapa beredskap och tillräcklig mottagningskapacitet (så kallade §37-medel) utökas med 20 miljoner kronor 2016. Satsningen beräknas uppgå till 20 miljoner kronor per år även 2017-2019.

Länsstyrelsernas gemensamma arbete med integrationsfrågor (lansstyrelsen.se)

Hållbart mottagande i hela landet

För att få ett effektivt och solidariskt flyktingmottagande måste alla kommuner vara med och ta ansvar utifrån sina förutsättningar vad gäller arbetsmarknad, befolkningsstorlek och annat mottagande. Regeringen avser därför att föreslå en ny lag som innebär att alla kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Förslaget är ute på remiss och remisstiden går ut den 28 september. I den remitterade promemorian föreslås att den nya lagen om mottagande ska träda i kraft den 1 juli 2016.

Remiss Ds 2015:33 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Tidiga insatser för personer med uppehållstillstånd i anläggningsboende

Fler nyanlända blir kvar längre tider på anläggningsboende efter att de fått uppehållstillstånd på grund av att det sammanlagda kommunmottagandet inte är tillräckligt stort i förhållande till behovet. Regeringen anser att det är angeläget att nyanlända får möjlighet att använda väntetiden på ett meningsfullt sätt för att påskynda inträdet på arbetsmarknaden.

Migrationsverket har utvecklat nya former för organiserad sysselsättning för att kunna erbjuda undervisning i svenska språket, praktikplatser och kontakt med lokalsamhället. För att kunna möta behovet av organiserad sysselsättning föreslår regeringen att Migrationsverkets förvaltningsanslag ökas med 30 miljoner kronor 2016 och 2017 för att Migrationsverket ska kunna bedriva organiserad sysselsättning för upp till 150 miljoner kronor årligen.

Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen tillförs 32 miljoner kronor 2016 för tidiga insatser för nyanlända med uppehållstillstånd som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden. Det kan exempelvis handla om tidiga kompetenskartläggningsinsatser. Regeringen föreslår även andra åtgärder för tidiga insatser för personer i anläggningsboende. Det gäller ytterligare medel till kommuner för utbildning i svenska för invandrare, sfi, för nyanlända med uppehållstillstånd i anläggningsboende och 50 miljoner kronor 2016 till studieförbund för insatser för asylsökande och nyanlända i anläggningsboende.

Ersättning för tomhyror

Kommuner har i dag möjlighet att få ersättning för hyreskostnader som uppstår i väntan på att en nyanländ flyttar in i en lägenhet. Regeringen avser att ta bort den nuvarande beloppsgränsen och restriktionen att ersättningen enbart lämnas i mån av tillgång på medel. Syftet är att antalet bostäder till gruppen nyanlända ska öka genom att kommunen tillgängliggör fler bostäder till nyanlända som anvisas till kommunen. Avsikten är att förändringen ska träda i kraft när den nya lagen om mottagande införs.

Ändrat ersättningssystem och ny placeringsform för ensamkommande barn och ungdomar

För att underlätta kommunernas mottagande av ensamkommande barn och ungdomar vill regeringen förenkla regelverket, minska den administrativa bördan samt förbättra planeringsförutsättningarna och förutsägbarheten för kommunerna. Regeringen avser att förändra det statliga ersättningssystemet genom att införa differentierade schabloner för olika placeringsformer vid mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar från den 1 juli 2016 respektive 1 januari 2017. Schablonerna ska ge förutsättningar för att kvalitet, trygghet och säkerhet i boendet samt att vården och omsorgen för ensamkommande barn och ungdomar säkerställs utifrån gällande lagstiftning.

Regeringen har även för avsikt att lämna en proposition till riksdagen under hösten 2015 om införande av en ny placeringsform, så kallat stödboende. Stödboende blir ett komplement till de befintliga placeringsformerna hem för vård eller boende (HVB) och familjehem. Med den nya placeringsformen kan kommunerna lättare hitta en placering som passar individen och flexibiliteten i kommunernas mottagande ökar. Placering av ensamkommande barn och ungdomar ska alltjämt ske utifrån en individuell bedömning av vad som är det bästa för barnet. Regeringen bedömer att denna lagändring kan träda i kraft under 2016.

Artikel på webbplatsen: Rejäl höjning av kommunersättningen för mottagandet av nyanlända

Investeringar i en bra skola för nyanlända och asylsökande elever

I skollagen och läroplanerna finns bestämmelser som syftar till att garantera barns och elevers tillgång till utbildning. Ett flertal brister i och i anslutning till undervisningen av nyanlända och asylsökande elever har dock pekats ut i olika rapporter från skolmyndigheterna. För ett mer likvärdigt mottagande av nyanlända elever införs ny lagstiftning från den 1 januari 2016.

Likvärdig utbildning för alla

Förändringarna innebär att varje nyanländ elevs kunskaper ska kartläggas och utgöra underlag för dels beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp som eleven ska placeras i, dels hur den kommande undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas.

Pressmeddelande: Likvärdig utbildning för alla

Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att genomföra systematiska insatser för att stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt ta emot nyanlända barn och ungdomar och kunna erbjuda en utbildning av hög och likvärdig kvalitet med målet att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för dessa. Insatser ska bland annat genomföras för att fler lärare ska få kompetens att undervisa alla barn och elever, oavsett deras språkliga bakgrund. Särskilda insatser ska riktas till modersmålslärare och studiehandledare på modersmål. Ett ändamålsenligt arbetssätt och en ändamålsenlig organisation som stöder och främjar utbildningen för nyanlända elever är en förutsättning för en god lärmiljö. Insatser ska därför även riktas till huvudmän och rektorer.

Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Samverkan för bästa skola

Staten behöver ta större ansvar för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och svåra förutsättningar. Genom bland annat investeringar inom ramen för samverkan för bästa skola avser regeringen ta detta ansvar. Satsningen på samverkan för bästa skola inkluderar uppdrag till Statens skolverk att sluta överenskommelser med huvudmän för grund- och gymnasieskolor med låga kunskapsresultat och svåra förutsättningar och uppdrag att genomföra insatser för att höja studieresultaten för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska. Dessutom en satsning på högre löner för lärare i skolor med svåra förutsättningar samt genomförande av obligatorisk kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Förslagen i enlighet med 2015 års vårproposition uppgår till totalt 600 miljoner kronor för 2016 och beräknas från och med 2017 till 600 miljoner kronor årligen.

Pressmeddelande: Samverkan för bästa skola 

Vid sidan av satsningen på nyanlända elever inom samverkan för bästa skola ser regeringen också möjligheter i att förbättra mottagandet av nyanlända elever genom att ta tillvara att många nyanlända och andra personer med utländsk bakgrund har yrkesbakgrund som lärare. Regeringen är angelägen om att ta tillvara deras kompetens och att göra det möjligt för dem som vill att så snabbt som möjligt börja undervisa i de ämnen som de är utbildade för. Innan de kan undervisa i de ämnen de är utbildade för kan en möjlighet för många av de nyanlända lärarna vara att börja arbeta som studiehandledare eller modersmålslärare. Det skulle hjälpa till att säkerställa att de nyanlända eleverna inte tappar i sin kunskapsutveckling.

Höjd ersättning för asylsökande barns skolgång

Möjligheten för asylsökande barn och ungdomar att klara skolan, nå kunskapsmålen och komma i jobb behöver förbättras. De kommuner som tar emot asylsökande elever behöver få ett utökat ekonomiskt stöd för att bättre kunna erbjuda en bra utbildning till dessa elever. Regeringen föreslår därför att schablonersättningen till kommuner för asylsökande barns skolgång höjs med 50 procent. Detta innebär en väsentlig förbättring av kommunernas förutsättningar att ordna ett bra mottagande för de asylsökande barnen. Schablonersättningen kan sökas av de kommuner som ger asylsökande barn och ungdomar skolundervisning i grundskola, gymnasieskola, förskoleklass eller förskola. Satsningen föreslås uppgå till 393 miljoner kronor 2016, 291 miljoner kronor 2017, 243 miljoner kronor 2018 och 224 miljoner kronor 2019.

Investeringar i det civila samhällets nyckelroll för nyanländas etablering

Det finns ett stort engagemang och en vilja runt om i landet att hjälpa till med att förbättra nyanländas etablering. För att underlätta för nyanlända att bli en del av det svenska samhället är det viktigt att inkludera flera delar av samhället. I kommunerna och det civila samhället finns många goda idéer och en stark vilja att engagera sig och bidra positivt till nyanlända invandrares etablering. Det civila samhället har en nyckelroll i etableringsprocessen.

Artikel på webbplatsen: Civila samhället - viktigt för nyanländas etablering

Utökade medel till det civila samhället för flyktingguider

För att skapa mer långsiktiga ekonomiska förutsättningar för det civila samhället att bidra till nyanländas etablering föreslår regeringen att ytterligare 30 miljoner kronor avsätts 2016. Åren 2017–2019 beräknas verksamhet med flyktingguider och familjekontakter tillföras motsvarande 40 miljoner kronor per år. Verksamheten innebär bland annat att nyanlända ges chans att tala svenska och lära sig mer om det svenska samhället. Dessutom kan nya kontakter skapas som bidrar till utökade nätverk både för de nyanlända och för de som bott i Sverige en längre tid eller är födda här.

Förstärkt arbete mot diskriminering på nationell, regional och lokal nivå

Regeringen föreslår en satsning på förstärkt arbete mot diskriminering på nationell, regional och lokal nivå genom 10 miljoner kronor permanent till Diskrimineringsombudsmannen samt 2 miljoner kronor permanent till lokala verksamheter mot diskriminering, så kallade antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att förbättra förutsättningarna att motverka diskriminering och för att fler individer ska få sina rättigheter tillvaratagna.

Mer om budgeten för 2016

Den 21 september lämnade regeringen sitt budgetförslag till riksdagen.