Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Finansdepartementet

Vårbudgeten 2015 på fem minuter

Publicerad · Uppdaterad

Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska vårproposition samt förslaget till vårändringsbudget till riksdagen. I vårpropositionen redovisar regeringen sin bedömning av det ekonomiska läget och politikens inriktning för de kommande åren. I vårändringsbudgeten presenteras förslag till reformer för innevarande år samt hur dessa förslag ska finansieras.

Bedömning av det ekonomiska läget

Den sammantagna bedömningen är att konjunkturen i omvärlden kommer att stärkas de kommande åren. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, kommer dock återhämtningen, av allt att döma, att gå långsamt.

Gradvis återhämtning i svensk ekonomi

BNP-tillväxten i svensk ekonomi steg något 2014 jämfört med 2013 och konjunkturen återhämtar sig. Regeringen gör bedömningen att aktiviteten i svensk ekonomi kommer att öka 2015 och 2016, bland annat till följd av att hushållens konsumtion bedöms tillta. Att konsumtionen ökar beror bland annat på en gradvis förbättring av läget på arbetsmarknaden samt låga räntor. Även ökade investeringar i framförallt tjänstesektorn bidrar till BNP-tillväxten. Dessutom väntas den offentliga sektorns konsumtion växa starkt 2015. Det förbättrade konjunkturläget i omvärlden förväntas även stimulera svensk export. Nettoexporten bedöms bidra positivt till BNP-utvecklingen 2015 och 2016. 

Arbetslösheten minskar gradvis

Arbetslösheten väntas minska i takt med att konjunkturåterhämtningen ökar efterfrågan på arbetskraft. Regeringen bedömer också att aktiva insatser är nödvändiga för att minska arbetslösheten. Återhämtningen i svensk ekonomi innebär att resursutnyttjandet stiger under de kommande åren. Sammantaget bedöms cirka 380 000 personer vara arbetslösa 2016 och av dem kommer sannolikt en stor andel vara personer med en svag ställning på arbetsmarknaden.

Betydande underskott i de offentliga finanserna

Underskottet i de offentliga finanserna har vuxit flera år i rad och uppgick till 74 miljarder kronor eller 1,9 procent av BNP 2014. De offentliga finanserna stärks 2015 och det finansiella sparandet beräknas till  57 miljarder kronor eller -1,4 procent av BNP.  Den fortsatta återhämtningen tillsammans med en ansvarsfull finanspolitik medför att det finansiella sparandet successivt förstärks de kommande åren och beräknas vara i balans från 2018.

Förstärkningen i de offentliga finanserna fram till och med 2019 sker uteslutande i staten, medan högre pensionsutbetalningar medför att ålderspensionssystemets finansiella sparande successivt minskar. Det finansiella sparandet i kommunsektorn är negativt under hela prognosperioden men sektorn bedöms redovisa ett positivt resultat samtliga år.

Mer om regeringens bedömning av ekonomins utveckling

Finanspolitikens inriktning

Sverige står inför flera betydande samhällsutmaningar. 400 000 människor är arbetslösa, kunskapsresultaten i skolan har försämrats snabbt, Sverige är på väg att missa 14 av riksdagens 16 miljömål och resurserna till välfärden behöver stärkas. Samtidigt som dessa utmaningar måste adresseras krävs också att regeringen kopplar ett fast grepp om de offentliga finanserna. Underskotten ska krympas steg för steg. Regeringens samlade bedömning är därför att de reformer som föreslås i vårändringsbudgeten för 2015 måste vara finansierade fullt ut. Detta gör vissa inkomstförstärkningar nödvändiga, däribland ett stegvis slopande av nedsättningen av socialavgifter för unga.

Givet de nuvarande prognoserna är regeringens bedömning att även de reformer som föreslås i budgetpropositionen för 2016 bör vara finansierade fullt ut. Med denna inriktning på politiken skapas marginaler för att hantera en djup konjunkturnedgång utan att riskera den pågående konjunkturåterhämtningen.

Reformer för ett Sverige som håller ihop

Fler jobb och stärkt konkurrenskraft

En av regeringens viktigaste uppgifter under mandatperioden är att minska arbetslösheten varaktigt och öka sysselsättningen. Fler människor ska ha ett jobb att gå till och färre ska vara deltidsarbetslösa. Sverige behöver ett kunskapslyft. Regeringen ökar därför de offentliga investeringarna i bland annat infrastruktur, näringspolitik och utbildning för att stärka konkurrenskraften och förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

En jämlik kunskapsskola med tid för varje elev

Att stärka kunskapsresultaten i skolan är nödvändigt - både för att hålla ihop Sverige och säkra Sveriges konkurrenskraft på lång sikt. För att stärka kunskapsresultaten krävs att lärarna får tid för varje elev, att kvaliteten i undervisningen förbättras och att resurser skjuts till där utmaningarna är som störst. Därför föreslår regeringen reformer fokuserade på tidiga insatser, ett mer attraktivt läraryrke och att alla skolor ska vara bra skolor.

En hållbar framtid

Regeringens mål är en resurseffektiv ekonomi där hänsyn till miljön är en självklar del i samhällsutvecklingen. Det handlar om att stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen. Minskade klimatutsläpp kräver flera typer av åtgärder och ett sammanhållet globalt och nationellt politiskt arbete. Regeringen satsar därför på bland annat åtgärder för klimatinvesteringar, biologisk mångfald och skydd av natur.

Ökad välfärd och trygghet

Välfärdens resurser måste stärkas och inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män minska. Alltför många människor, främst kvinnor, har gått ned i arbetstid för att ge omsorg till anhöriga när välfärden inte räcker till. Investeringar i välfärd och trygghet håller ihop Sverige och bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad. Regeringen föreslår därför åtgärder för mer personal inom äldreomsorgen. Regeringen föreslår även att underhållsstödet för ensamstående föräldrar och bostadstillägg för pensionärer höjs. För ökad trygghet och omställningsförmåga stärks också arbetslöshetsförsäkringen.

Andra reformer

Regeringen satsar även på en rad andra reformer som snabbare etablering, utökat stöd till kvinnojourer, ökat stöd till kultur samt tillskott till kommunerna.

 

Sammanfattning: Reform- och finansieringsförslagen i vårbudgeten

Finansiering av reformer

De reformer som regeringen föreslår är finansierade fullt ut. Det rör sig såväl om utgiftsminskningar som om inkomstökningar. Förslagen till inkomstökningar är bland annat:

  • sänkt respektive slopad nedsättning av socialavgifter för unga
  • höjda miljöskatter
  • slopat RUT-avdrag för hjälp med läxor och annat skolarbete m.m.
  • höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftreaktorer
  • höjd finansieringsavgift a-kassan

Reform- och finansieringsförslagen i siffror

Regeringens reform- och finansieringsförslag i vårbudgeten för 2015 samlas i en så kallad reformtabell.

Ladda ner hela reformtabellen som pdf

Två staplar som visar reform- och finansieringsförslagen för 2015 i siffror.
Regeringens reform- och finansieringsförslag för 2015, miljarder kronor. Illustration: Regeringskansliet/Finansdepartementet

Utmaningar för sysselsättningspolitiken

En av regeringens viktigaste uppgifter under mandatperioden är att minska arbetslösheten varaktigt och öka sysselsättningen.  Arbetslösheten har bitit sig fast på en alltför hög nivå. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Fler människor ska ha ett jobb att gå till och färre ska vara deltidsarbetslösa. Kvinnors sysselsättning och arbetskraftsdeltagande måste öka.

Arbetslösheten är ojämnt fördelad. Många arbetslösa har varit utan arbete under lång tid och riskerar att permanent slås ut från arbetsmarknaden. Arbetslösheten är dessutom väsentligt högre bland unga och vuxna med ofullständig gymnasieutbildning, personer födda utanför Europa och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

För att höja efterfrågan på arbetskraft krävs ökade offentliga och privata investeringar samt en aktiv näringspolitik. Samtidigt som arbetslösheten är hög är antalet lediga jobb i ekonomin många. Ökade investeringar i kunskap och kompetens gör det möjligt för fler att ta de jobb som finns.

För att underlätta och påskynda etableringen på arbetsmarknaden, och minska risken för att personer i långvarig arbetslöshet slås ut från arbetsmarknaden, krävs en bred uppsättning av åtgärder.

Sveriges befolkning förväntas under de närmaste åren öka i snabbare takt än tidigare. Ökningen beror främst på oroligheter i omvärlden som gör att många människor flyr till Sverige, men är också ett resultat av en ökad arbetskraftsinvandring. Befolkningstillväxten bedöms på längre sikt innebära fler sysselsatta och en starkare ekonomisk utveckling, men bedöms också inledningsvis leda till högre arbetslöshet. Det är därför än mer angeläget att nyanländas etablering på arbetsmarknaden går så snabbt som möjligt.

Regeringen bedömer att arbetsmarknaden återhämtar sig relativt långsamt under de närmaste åren. Risken för en svagare utveckling bedöms vara förhållandevis hög, framför allt om konjunkturutvecklingen i omvärlden blir sämre än väntat. En svagare utveckling skulle särskilt drabba de grupper som redan har en svag förankring på arbetsmarknaden.

Mer om utmaningarna för sysselsättningspolitiken

Uppföljning av fördelningspolitiken

De senaste årtiondena har Sverige blivit ett rikare land, men också ett land med större inkomstklyftor. Spridningen i inkomster har ökat genom att de med högre inkomster har haft en starkare utveckling än de i mitten av inkomstfördelningen, som i sin tur har haft en starkare utveckling än de med lägre inkomster.

Det finns flera förklaringar till den generellt sett ökade inkomstspridningen. Ökade kapitalinkomster är tillsammans med mindre inkomstutjämnande skatter de viktigaste faktorerna bakom att inkomstskillnaderna var större 2013 än 1995. Löneskillnadernas bidrag till inkomstspridningen var däremot ungefär lika stora 2013 som de var 1995.

Mer om fördelningspolitiken

Nästa steg: riksdagsbehandling av vårbudgeten

När regeringens lämnat den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten till riksdagen har riksdagens ledamöter möjlighet att lämna följdmotioner med alternativa förslag.

Riksdagsbehandlingen fortsätter sedan med att förslagen till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som ingår i vårpropositionen bereds av finansutskottet. Förslaget till ändringsbudget, inklusive såväl ändrade anslagsramar, inkomstberäkningar och eventuella lagförslag bereds i finansutskottet.

Riksdagen väntas fatta beslut under juni månad, preliminärt den 16 juni.